Icke-kommersiellt undantag i upphovsrättslagstiftningen 

Ett nytt upphovsrättsdirektiv röstades i EU igenom i april 2019.  Ett av syftena med direktivet var att säkra upphovsrätten i digital miljö. Det föregicks av intensiv kampanj av alla upphovsrättsorganisationer i Europa.  Medan miljontals bloggare och andra användare på internet av skyddat material inte alls gavs talerätt i EU-processen.  De mäktiga upphovsrättsorganisationerna i Kulturskaparuppropet hänvisade tryggande av yttrandefrihet till hypotetiska avtal. Och på nätet och i media förekom 1000-tals upprop och artiklar som ensidigt lobbade för en ”modern och rättvis upphovsrätt” medan bloggares och privatpersoners rätt på nätet helt nonchalerats. 348 parlamentsledamöter röstade för (däribland en minoritet svenska S-gruppen, nämligen Marita Ulvskog och Jütte Guteland) och 278 emot (bl.a. Anna Hedh), se också https://www.svt.se/kultur/partienkat-upphovsrattsdirektivet.  

En enda klar motröst hördes:

Europeiska konsumentorganisationen BEUC:  användargenererat innehållsundantag bör skapas för konsumenter så att icke-kommersiell användning inte utgör upphovsrättsintrång. Grunden för ersättning för upphovsrätt är ju att annans användning av bild eller text på något sätt inskränker kulturskaparens möjlighet till ekonomisk ersättning på marknaden.  En enskild privatpersons användning på sociala medier påverkar knappast denna möjlighet.  Upphovsrättsskydd får inte skapa obehöriga hinder för privatpersoner. En modern upphovsrättslag bör gynna både skapare och konsumenter. Skapare måste få ersättningen de förtjänar, men konsumentens yttrandefrihet måste också skyddas.

Man menade att det upphovsrättsskyddet utan undantag på internet skulle inskränka den fria debatten. Varje användning för icke kommersiellt bruk av bild eller textcitat på sociala medier får inte räknas som en ”kränkning av upphovsrätt”. Detta skulle allvarligt minska utrymmet för free speach. En moderniserad upphovsrätt måste på ett rimligt sätt balanseras mot yttrandefriheten.

Upphovsrättsorganisationerna har inte visat något som helst intresse av att säkra yttrandefriheten på internet.  Istället har en av de största försvararna av upphovsrätt till text och bild, Tidningarnas Telegrambyrå, TT, med hjälp av inkassoföretag börjat en klappjakt på icke-kommersiella bloggare och hemsidesanvändare när de illustrerat sina alster, exempelvis med en redan av en dagstidning betald bild, för att berika kulturdebatt eller politiska diskussioner.  Detta har satts i system av TT och dess upphovsrättstorpeder , se bl.a. http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=72505.  Jag har själv drabbats 2 gånger, bl.a. då jag använt en bild från nätet av Stefan Löfven i en blogg, och jag känner ett stort antal andra debattörer som drabbats och TT vägrar själva att svara på vilken omfattning deras drevjakt på ickekommersiella deltagare i debatten har. Verksamheten har i vart fall sådan omfattning att det driver flera inkassoföretag med åtskilliga anställda.  Särskilda scan apparater dammsuger nätet och färdiga dataformulär fylls i.

Med hänsyn till att upphovsrättsorganisationerna ställer sig helt kallsinniga till att icke-kommersiella deltagare i den fria debatten får licensfri tillgång till skyddat material bör lagstiftaren vid implementeringen av upphovsrättsdirektivet göra av Europeiska konsumentorganisationen BEUC anvisat undantag i upphovsrättsskyddet av intresse att upprätthålla yttrandefriheten.