”Stänga ner internet eller säga nej till EU:s upphovsrättsdirektiv?”

”Upphovsrätten behöver verkligen moderniseras och anpassas till internet. Men att detta sker utan att ens höra tredje part är märkligt, särskilt som ändringarna kommer att i hög grad begränsa internetfriheten för vanligt folk”, skriver Bo Widegren.

Om debattören

Bo Widegren

Pensionerad jurist och bloggare

Åsikterna i inlägget är debattörens egna.

EU har sedan 2016 bedrivit ett omdiskuterat arbete om ett nytt upphovsrättsdirektiv, som nu godkänts av dess Rättsliga utskott.

En mäktig upphovsrättlobby har avgått med segern, så att moderniserade upphovsrättsregler ger upphovsmakare ersättning när deras verk sprids på nätet. Och kulturskaparna värnar inte yttrandefriheten på annat sätt än genom hypotetiska avtal.

Teknikjättarna Googles, Facebook med flera är missnöjda. Svenska parlamentariker, bland dem Marita Ulvskog (S) och Cecilia Wikström (L) har i media tagit olika ställning.

”Länkavgifter” och osäkra ”upphovsrättsfilter” som framtvingas kommer ytterst att drabba enskilda brukare. Detta kommer i sin tur leda till att yttrandefriheten begränsas.

Artister och konstnärer måste få betalt för sina verk, men åtgärderna måste vara proportionella och balanserade mot yttrandefrihet och vårt gemensamma intresse av demokratisk debatt.

Därför är det anmärkningsvärt att den svagaste parten, ca 500 miljoner europeiska brukare på nätet, varit så gott som helt utan representation eller del i processen.

Upphovsrätten behöver verkligen moderniseras och anpassas till internet. Men att detta sker utan att ens höra tredje part är märkligt, särskilt som ändringarna kommer att i hög grad begränsa internetfriheten för vanligt folk.

Direktivet har symtomatiskt kallats ”internetdödaren”. Förslaget avstyrks därför av BEUC, the European Consumer Organisation: Upphovsrättsskydd får inte skapa obehöriga hinder för privatpersoner.

En modern upphovsrättslag bör gynna både skapare och konsumenter. Skapare måste få ersättningen de förtjänar, men konsumentens yttrandefrihet måste också skyddas.

BEUC har pläderat för ett användargenererat undantag varigenom personer lagligt kan använda delar av befintliga verk i sina egna skapelser och dela dem online så länge det inte har kommersiellt syfte och inte heller minskar rättsinnehavaren ekonomiska rättigheter.

Sådan icke-kommersiell användning skulle alltså inte vara upphovsrättsintrång. Här talas om enbart sådana skapelser som inte har ”verkshöjd”.

Upphovsrättslagen tillkom på 1960-talet, då antalet privatpersoner som hade dator eller mobil var lätt räknade.

Den utveckling som senare skett på internet, där snart sagt var person har möjlighet att delta på sociala medier, är en revolution som innebär ett uppsving för demokratin bland annat genom free speech.

Verksamheten på sociala medier fanns alltså inte som målgrupp när upphovsrätt ursprungligen bestämdes. Därvid kan det vara rimligt att tillåta privatpersoner och bloggare att använda verk med upphovsrätt utan ersättning så länge de inte utnyttjas kränkande eller kommersiellt.

I USA brukar man tala om ”fair use”. En sådan reglering framstår som skälig även för upphovsmannen, då det skulle gynna freedom of speech och därmed ytterst demokratin.

Det är viktigt att bevara internets karaktär av öppenhet.