Cecilia Wikström ställdes inför valet att vara Liberalernas toppkandidat i EU-valet eller två styrelseuppdrag i börsnoterade bolag för 70.000 kr i månaden.  Att Wikström inte själv insåg omöjligheten säger en del om henne som lämplig person att företräda allmänheten. När hon vägrade välja bort uppdragen petades hon från listan och framträdde i tårar med tal om att partiet inte stod upp för sina tidigare besked till henne ”Det är klart att man får panik när det går dåligt, då slipar man knivarna”   .  Partiledaren tycker att hon gjort sitt val men lokalavdelningar kräver hennes återinsättande även detta säger mycket om partiledaren men också om de desperata stämningarna i partiet . Den enda balanserade kommentaren jag funnit är moderaten och nationalekonomen Anne-Marie Pålsson i Dagens Industri . Till

saken hör också att Pålsson innehar ett antal styrelseuppdrag i kända bolag:

Naivt att tro att Wikström kan balansera intressen  

Det är blåögt att tro att politiker erbjuds styrelseplatser för att företagen vill förstå den politiska processen bättre. Skälet är snarare att etablera direkta ingångar till lagstiftningsmaskineriet och därigenom forma lagar. Det blir DUBBLA LOJALITETER. Önskar väljarna mera erfarenhet hos de folkvalda är det bättre att kräva tidigare erfarenhet från näringslivet än att se mellan fingrarna på dubbla uppdrag, skriver Anne-Marie Pålsson med anledning av L:s beslut att peta Cecilia Wikström från partiets EU-vallista. Moralpanik kallade Cecilia Wikström Liberalernas petning av henne som partiets toppkandidat till EU-valet. Ett senkommet ställningstagande i en svår fråga var partisekreteraren Maria Arnholms beskrivning. Vem har rätt? Båda, för det var först när media avslöjade Wikströms extraknäck som partiledningen tog tag i en fråga som borde ha hanterats för länge sedan. Den om dubbla lojaliteter. Saktfärdigheten är inte unik för Liberalerna. Inom stora delar av borgerligheten har det setts som oproblematiskt, ja till och med som en merit, att kombinera politik och företagande.

I lagstiftningsarbete står i regel grupp mot grupp, företag mot konsumenter, en kategori företag mot en annan, och så vidare. Styrelseplatser och andra uppdrag erbjuds politiker inte för att företagen vill förstå politiken bättre, utan för att etablera direkta ingångar till lagstiftningsmaskineriet. Att bakvägen påverka våra folkvalda och ansvariga tjänstemän så att lagen skrivs på ett för dem önskvärt sätt.

Peter Hjörne i Gp ser naturligtvis inte heller risken med dubbla lojaliteter 

Men Anne-Marie Pålsson vet ju vad hon talar om!