Strid i EU om upphovsrättsdirektiv

EU har sedan 2016 bedrivit ett kritiserat arbete om ett nytt upphovsrättsdirektiv, som nu godkänts av dess Rättsliga utskott. Det har sagts att upphovsrättlobbyn avgått med seger och att teknikjättarna Googles, Facebook mfl är missnöjda. ”Länkavgifter” kommer naturligtvis drabba enskilda brukare och yttrandefriheten begränsas genom osäkra ”upphovsrättsfilter”. Artister och konstnärer måste få betalt för sina verk, men åtgärderna måste vara proportionella och balanserade mot yttrandefrihet och vårt gemensamma intresse av demokratisk debatt. Det är viktigt att bevara internets karaktär av öppenhet.  EU-parlamentet tar ställning till direktivet i slutet av mars och utgången är oviss. Samtliga svenska parlamentariker har i media förklarat att man kommer att rösta nej.

"Internetdödaren"

Upphovsrätten behöver visserligen moderniseras men ändringarna kommer att i alltför hög grad begränsa internetfriheten för vanligt folk. Direktivet har symtomatiskt kallats ”internetdödaren”. Förslaget avstyrks därför av BEUC, the European Consumer Organisation i yttrande 2018-12-12: Upphovsrättsskydd får inte skapa obehöriga hinder för privatpersoner.  En modern upphovsrättslag bör gynna både skapare och konsumenter. Skapare måste få ersättningen de förtjänar, men konsumentens yttrandefrihet måste också skyddas. I praktiken skulle ett undantag tillåta att personer lagligt kan använda delar av befintliga verk, exempelvis en bild, en filmsekvens, i sina egna skapelser och dela dem online så länge det inte minskar rättshavarens ekonomiska rättigheter.  När jag som exempel talar om bild avser jag enbart sådana som inte har ”verkshöjd” utan vardagliga nyhetsbilder.

Utöver kommersiell upphovsrättsersättning bör allemansrätt betr upphovsmaterial införas

Upphovsrättslagen tillkom på 1960talet, då antalet privatpersoner som hade dator var lätt räknade. Den utveckling som senare skett på internet, där snart sagt var person har en möjlighet att delta på sociala medier, är en revolution som innebär ett uppsving för demokratin genom free speach. Verksamheten på sociala medier ingick inte i fotografers målgrupp när upphovsrätt för bild ursprungligen bestämdes.  Därvid bör det vara rimligt att tillåta privatpersoner och bloggare att använda bilder med upphovsrätt utan ersättning så länge de inte utnyttjas kränkande eller kommersiellt. I USA brukar man tala om ”fair use”. Det finns många enskilda fotografer som tillämpar detta och inte gör någonting om de upptäcker att en privatperson använder en bild utan tillstånd på sin blogg eller i andra sociala medier.  Möjligen ombeds användaren ta bort bilden om den satts in i ett sammanhang som fotografen inte vill förekomma i. En sådan "allemansrätt" är skälig även för bildägaren och skulle gynna free speach och därmed ytterst demokratin.

 Tidningarnas Telegrambyrå, TT, inskränker yttrandefriheten genom inkassoverksamhet mot bloggare

När privatpersoner/bloggare debatterar olika samhällsförhållanden, politiska händelser och nyheter kan det naturligtvis uttryckas enbart i text.  Men med en bild blir texten klarare och ofta mer uttrycksfull. För privatpersoner och icke-kommersiella bloggar är det svårt att använda bilder från nätet utan att riskera att drabbas av stora krav på ersättning.  Dessa bilder är oftast inte försedda med copyright eller annan märkning om upphovsrätt; detta trots att märkning rekommenderas av Patent- och Registreringsverket.  Eftersom bilderna tidigare publicerats i media har upphovsmannen som regel fått ersättning för sin bild.  Frågan kan därför ställas om Tidningarnas telegrambyrå och andra bildbyråer bör kunna kräva ytterligare tusentals kronor för att en bloggare för sin begränsade läsekrets visat bilden av exempelvis Stefan Löfven i samband med en debattartikel om regeringsbildningen.  Eftersom bloggen inte ger inkomst, tvekar naturligtvis bloggaren att fortsätta delta på sociala medier om detta medför avsevärda skadeståndskrav.  Och det är ett ökande antal som drabbats. De större bildbyråerna har nämligen satt detta i system. De anlitar en växande skara copyrightsinkasserare som scannar nätet och fångar upp privatpersoner som inte skaffat sig ”licens” att använda bilden. Copyrightsagenterna framför direkt inkassokrav på ”succesavgifter” och de vill inte bara företräda upphovsrättsinnehavaren utan lovar att hänsynslöst ”förfölja kränkare” (citaten från en copyrightsagents hemsida). Det handlar alltså inte längre ens huvudsakligen om att ge ”kränkningsersättning” utan avgifter till en växande inkassoverksamhet. 

Upphovsrätt skall naturligtvis vid kommersiellt utnyttjande berättiga till ersättning. Men rättigheten borde på angett sätt kunna luckras upp och bilderna vara fria för sociala medier. Detta är en verklig tillgång för demokratin och bör inte hämmas av upphovsbeskattning. Eftersom enskilda nätnyttjares rättigheter och vikten av yttrandefrihet på nätet inte övervägts bör EU-direktivet inte godkännas av parlamentet utan omförhandlas med beaktande av detta.