Jurister vägrar tillämpa lag beslutad av Riksdagen Gymnasielagen röstades igenom av en riksdagsmajoritet, varvid uttryckligen även frågan om beredning granskades och ansågs vara tillräcklig. I samtliga fall hade frågan om identitet avgjorts så att Migrationsverket ansett sig kunna utfärda explicita beslut avseende var och en av de ensamkommande. Nu har 2 förvaltningsdomstolar ansett att gymnasielagen mycket väl kan tillämpas därför lagstiftningen uppfyller de krav man kan ställa på lagstiftning. Samtidigt har 3 domstolar just ansett att beredning och identitetsprövning varit så otillräcklig att den av Riksdagen antagna lagen inte kan tillämpas. En domstol har dessutom sagt sig vara så osäker på frågan om identitetskrav att man bett EU-domstolen yttra sig i frågan. Det handlar alltså om kvalificerat tyckande av jurister på Migrationsverket och jurister i förvaltningsdomstolar. Småpåvar som saknar folkligt mandat Ingen av dessa jurister har tillskillnad från de riksdagsledamöter som fattat beslutet om lagstiftningen något demokratiskt mandat att tycka till – jag säger tycka till eftersom det uppenbarligen rör sig om tolkningar och det handlar alltså inte om juristernas skyldighet att motverka att politiska beslut strider exempelvis mot Mänskliga Rättigheter eller andra för demokratin grundläggande postulat. I detta fall gäller det istället en lagstiftning som ger enskilda vis förmån. Därför ligger det nära till hands att i en sådan avvägningsfråga att börja söka omständigheter som kan ha vägt åt ena eller det andra hållet. Till att börja med är det uppenbart att regeln om att i ovisshet hellre fria än fälla inte gällt. Den enda skillnaden mellan de jurister som “tolkat” lagstiftningen inte tolkat densamma så som beslutsfattarna gjorde är att de förstnämnda saknar folkligt mandat. Finns det då i detta sammanhang någon systemisk skillnad? Ja vi vet att lagstiftningen genomfördes av en majoritet bestående av Socialdemokrater, Miljö- och Centerpartister i Riksdagen, som ville lösa en som man tyckte angelägen humanistisk fråga för ca 9000 ungdomar, som drabbats av olyckliga omständigheter i beslutsprocessen. Däremot var Liberaler, Moderater, Krisdemokrater och Sverigenazister emot. I forskningen lutar man åt - utan att detta kan sägas med någon säkerhet - att i vart fall jurister http://ratio.se/publikationer/var-star-svenska-samhallsvetare-politiskt/ är mer höger än vänster https://www.svd.se/s-statsvetare-v-sociologer-och-fp-ekonomer. Och det har talats om att juridifieringen blir ytterligare en aspekt av det demokratiska underskottet. Ur demokratisk synpunkt är det särskilt oroväckande när jurister försöker underkänna lagstiftning som är till fördel för enskilda. JO hittar ingen anledning att ingripa till de utsattas värn Migrationsverket inställde prövningen enligt gymnasielagen, när de första domarna, vari sas att lagen inte kunde tillämpas. Många av de ensamkommande som var aktuella för gymnasiestudier eller motsvarande ställdes nu på bar backe utan bostad, uppehälle och möjlighet till skolgång, se exempelvis Aftonbladet https://www.aftonbladet.se/ledare/a/9m40ol/slarv-gjorde-ungdomarna-hemlosa. Jag anmälde till Justitieombudsmannen att det behövdes ett ingripande att enligt JO-instruktionen för att tillse att “grundläggande fri- och rättigheter ej träds för när i den offentliga verksamheten” och “verka för att brister i lagstiftningen avhjälps...”. Jag fick svaret från JO att man “bevakar frågor inom utlänningsrättens område men kan inte utta-la sig om en händelse utanför ett s.k. Tillsynsärende. Detta betyder att den som vill ha JO:s rättsliga bedömning av ett konkret fall hos en myndighet måste göra en anmälan om det som har hänt.” Ja, nu är det ju så att det borde finnas åtminstone ett par tusen ärenden av de 9000 frågan gäller. JO är alltså lika blind som Justitia och samma Men gudskelov finns det en Migrations-överdomstol I två avgöranden den 25 september klargjorde Migra-tionsöverdomstol-en http://www.kammarrattenistockholm.domstol.se/Om-kammarratten-/Nyheter-och-pressmeddelanden/Dom-fran-Migrationsoverdomstolen-Den-sk-gymnasielagen-far-tillampas/ att det inte fanns anledning att underkänna gymnasielagen p.g.a. brister i beredningen eller gymnasielagens avsteg från kravet på klarlagd identitet mot EU-reglerna? Inte heller ansåg överdomstolen att det fanns anledning att fråga EU-domstolen då det redan fanns sådant klarläggande. Total flopp alltså för de som ville stoppa lagen! Men vem ersätter de stackars enskilda ungdomar som ånyo utsatts för stor press. Visserligen sitter även i Migrationsöverdomstolen jurister, men ändå är detta ett exempel på faran för grundläggande Rättvisa när juridifiering av statsmakten sker. Nu Helene Fritzon och Magdalena Andersson gäller det att kolla att alla regler stämmer och att pengar avsätts för de ensamkommandes bostad, uppehälle och skolgång!
2018-09-26, 21:08 Permalink
Andra bloggar om: Asyl gymnasielagen förvaltningsdomstolar migrationsöverdomstolen helene fritzon juridifiering Bowidegren Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg! |