Lagrådet skall inte göra politiska bedömningar

Lagrådet är sammansatt av domare från de högsta domstolarna med uppdrag att granska hur lagförslag förhåller sig till grundlagarna, rättsordningen i övrigt och rättssäkerhetens krav, men även hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra, om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften samt vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen. Ofta lämnas också detaljerade förslag på förbättringar.  Det är naturligtvis bra att lagrådet gör sin oberoende granskning.  Den skall naturligtvis vara fristående från den politiska makten.  Men juristens roll i förvaltningen är att ge den politiska viljan ett gott uttryck och inte att göra politiska bedömningar. I detta hänseende har jag härvid valt uttrycket perukstockar.

Lagrådet vill inte ge ”afghanistanungdomarna” uppehållstillstånd!

Regeringen har föreslagit en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande unga om den    unge fått vänta i 15 månader eller mer på Migrationsverkets beslut. Vissa ytterligare förutsättningar ska då vara uppfyllda. Ett uppehållstillstånd enligt dessa nya regler ska kunna sökas endast en gång och endast under en mycket begränsad tid. Det framgår att den grupp som kan komma att omfattas av detta förslag utgör ca 9 000 personer. Vidare föreslås att de bestämmelser om uppehållstillstånd för studerande på gymnasial nivå som infördes år 2017 ska utvidgas till att omfatta även studier på sammanhållna yrkesutbildningar inom vuxenutbildningen eller liknande utbildningar inom introduktionsprogram i gymnasieskolan. Lagrådet menar att reglerna är komplicerade och att konsekvenserna inte kan överblickas samt anser att ”gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Man anser också att beredningskravet inte kan anses väl tillgodosett. Perukstockarna ( F.d. justitieråden Leif Thorsson och Lennart Hamberg samt justitierådet Erik Nymansson) kan därför inte  tillstyrka att det remitterade förslaget läggs till grund för lagstiftning. .

Lagrådet vill inte offentlig insyn i kommersiella skolbolag!

Utredningen Ökad insyn i fristående skolor föreslog 2015 att offentlighetsprincipen ska gälla för friskolor, se redogörelse   på Dagens Arena .   Tanken var att rätten att ta del av allmänna handlingar ska gälla alla skolor, både kommunala och fristående. Ett argument var att allmänheten bör få insyn i hur skattepengarna används.  Efter en segdragen hantering har regeringen till sist förberett en proposition och i februari i år skickade regeringen förslaget på remiss till Lagrådet. Lagrådets avstyrker regeringens förslag.  Det häpnadsväckande är Lagrådets motivering. Rådet menar att offentlighetsprincipen inte fungerar när en verksamhet drivs av börsnoterade aktiebolag. Lagrådet skriver att en ”bärande tanke i regelsystemet är att bolagen ska offentliggöra kurspåver-kande information /…/ på ett samlat sätt så att alla på marknaden får information samtidigt”. Det upplägget skulle enligt lagrådet störas av om ”en enskild när som helst kan få ut uppgifter från bolaget”.  Vad perukstockarna i lagrådet försöker säga på sitt snirkliga sätt:

·       det juridiska skyddet för en fungerande aktiehandel övertrumfar kravet på offentlig insyn.

·       kravet på offentlighetsprincip i friskolor riskerar att komma i konflikt med EU:s regelverk och skydd för börsnoterade företag.

M.a.o. anser lagrådet det vara rimligt skattepengar går till bolagen, men att dessa inte skall vara underkastade samma krav på offentlig insyn som kommunala skolor. Under dessa omständigheter borde den självklara politiska slutsatsen vara att skolaktiebolag inte bör tillerkännas skolpeng eller andra offentliga bidrag. Men perukstockarna (F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Thomas Bull) vill alltså att lagförslaget skall stoppas .

Lagrådet som politisk pekpinne och argument-samlare för oppositionen

Som sagt skall lagrådet svara för en oberoende granskning så att lagstiftningen blir klar och inte motsägelsefull.  I linje med EU-domstolens ökade makt har juristerna börjat frånfalla sin roll som juristkonsulter och i stället mer formulera politiskt-juridiska pekpinnar och med sina formuleringar knäppa den politiska makten på näsan.  Detta tenderar att bli ett demokratiskt problem, då juristerna utan något mandat av folket agerar opposition.  Tendensen   har varit klar och exemplen flera bl.a. samtyckeslag-stiftningen. Och det är signifikant att borgerliga media plockar upp lagrådsyttrandena och använder dem i sin kritik mot regeringen Hur många käftsmällar från lagrådet tål S-regeringen?