Överklasstidningen Svenska Dagbladet förstår inte detta med klass!

SvD, dvs tidningen för de rika och näringslivet, skriver i dag under rubriken LO, makteliten och en relevant diskussion https://www.svd.se/lo-makteliten-och-en-relevant-diskussion   följande:  LOs utredning om ”makteliten” fortsätter år efter år trots att den inte tål seriös granskning. Ekonomen Jonas Frycklund gör en liten räkneövning på Facebook: LO vill reglera maktelitens löner för att de sticker i ögonen. Låt oss anta att vi tar dessa 200 personers hela lön (1,3 miljarder). De får fortsätta jobba gratis ock klara sig med hjälp a v tidigare besparingar. Viss del av de tidigare lönerna har gått i skatt (mkt lågt räknat 50%), så utrymmet som frigörs är alltså halva summan. Vi fördelar sedan ut beloppet enligt marxistisk princip till befolkningen. Det blir 67 kronor per person. Per månad 6 kronor. För en genomsnittlig industriarbetare uppstår då en löneökning på 0,2 promille. Sedan håller vi alla tummarna att företagen fortsätter att funka utan chef, kommunen utan kommunalråd etc  Om ni inte visste det så är Jonas Frycklund  anställd på Svenskt Näringsliv och återkommande medarbetare på Timbro,  vilket kanske säger en del.  Nu är det ju så att konstruerar man sitt exempel rätt så kan man alltid få talande siffror. Men den sista  meningen ger väl i ett nötskal hur rike mannen ser på det hela.  Självklart skall företag och myndigheter inte var utan chefer men saken är den att en chef behöver ju inte överbetalas så hiskeligt. Man undrar vilken text som inte tål granskning.

Om man istället för ett utvalt räkneexempel tar uppgifter från SCB:

Ägarnas vinster  ökar på lönernas bekostnad

Under perioden 1950–1980 ökade lönerna i Sverige på bekostnad av företagens vinster. Men under perioden 1980–2014 vände utvecklingen till ägarnas fördel https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Foretagens-vinster-    okar-pa-lonernas-bekostnad/

Stora skillnader i lön mellan de högst och lägst betalda yrkena

100 000 kronor i månaden  – så mycket skiljer sig genomsnitts-lönerna mellan de högst och lägst betalda yrkena i vår lönestatistik https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/mest-och-minst-betalda-yrkena/.

Om man helt bortser från eliten och jämför 10 yrken med högst resp lägst medellön ser man följande

1. Chefer inom bank, finans och försäkring, högre nivå          120 400

2. Mäklare inom finans                                                              91 300

3. Specialistläkare                                                                      75 000

4. General-, landstings- och kommundirektörer m.fl.               74 500

5. Verkställande direktörer m.fl.                                                72 100

6. Forsknings- och utvecklingschefer, högre nivå                     71 800

7. Ekonomi- och finanschefer, högre nivå                                 69 800

8. Chefer inom bank, finans och försäkring, lägre nivå             66 700

9. Försäljnings- och marknadschefer, högre nivå                      66 500

10. Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, högre nivå  65 200

1. Marknadsundersökare och intervjuare                                   19 400

2. Kafé- och konditoribiträden                                                   20 400

3. Övrig hemservicepersonal m.fl                                              20 500

4. Övriga servicearbetare                                                           21 400

5. Bärplockare och plantörer m.fl.                                             21 900

6. Växtodlare och djuruppfödare. blandad drift                         22 300

7. Eventsäljare och butiksdemonstratörer m.fl.                         22 500

8. Barnskötare                                                                            22 600

9. Restaurang- och köksbiträden m.fl.                                       22 600

10. Taxiförare m. fl.                                                                T     22 600