Rättssäkerhet, humanism eller godtycke?

I gårdagens agenda debatterade Karin Pettersson och Widar  Andersson. Karin Pettersson har i Aftonbladet sammanfattat sin inställning Alla har fel om flyktingkrisen : ”Det anständiga i detta läge vore att erkänna att vårt mottagningssystem 2015 inte fungerade som det var tänkt. Att det ledde till att unga människor hamnade i kläm. Och att det rätta - och ansvarsfulla - är att låta de afghanska ungdomarna stanna.” Widar Andersson menade att vi nu äntligen fått ett rättssäkert system för bedömning av asyl, och att det inte fanns anledning att gå tillbaka till godtyckliga avgöranden, Nej skall inte vara nja.

Rättssäkerhet kan vara formell och materiell

Rättssäkerhet anförs ibland kunna delas in i formell och materiell säkerhet. Formell rättssäkerhet skulle då vara den traditionella rättssäkerheten, förutsägbarhet, lagföring skall följa en enhetlig och systematisk ordning. Widar Anderssons rättssäkerhet är uppenbarligen formell och bygger på uppfattningen att gällande regler skall följas. Men en svaghet är

• att reglerna fått viss retroaktiv verkan genom att de införts efter ankomsten/ansökningstillfället och

• att de hänger på en uppskrivning av ålder enligt  metoder som är ifrågasatta

Materiell rättssäkerhet skulle då istället innebära att rättstillämpningen är etiskt och moraliskt god, vilket uppenbarligen Karin Pettersson inte anser, nämligen på följande skäl

• att asylprocessen -  p.g.a. flyktingvågen 2015 – dragit ut på tiden så att flera av ungdomarna hunnit fylla 18 och då bedömts enligt skyddsskäl för vuxna, vilket inte motsvarar skyddsbehovet vid ansökningstillfället

• att åldersbestämningarna inte är vetenskapligt grundade och därför inte rättssäkra 

• att flertalet bedömare av säkerhetsläget i Afghanistan, inklusive svenska UD och Röda korset , anser det så osäkert att man avråder från besök 
  

• att så gott som samtliga ungdomar har sina familjer och släktingar i andra länder, då familjerna lämnat Afghanistan p.g.a. etnisk förföljelse, ja en del inte ens varit i landet annat än som spädbarn och alltså enbart formellt är afghanska medborgare

Nej Widar, du är en formalist som vägrar se verkligheten!

Av debatten i Agenda framgick klart att inte ens den formella rättssäkerheten var utan smolk och när det sedan kom till den materiella så var bristerna uppenbara.  Att detta är läget framgår väl för övrigt av det stora antal organisationer som enträget uppmanat Regeringen att göra ett undantag just för den omtalade gruppen ungdomar, såsom Amnesty, Rädda Barnen, Röda Korset. Dessutom finns en stor uppslutning av S-organisationer: 15 S-riksdags-ledamöter, tyvärr ingen från Skåne, en rad sidoorganisationer Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, flera kvinnoföreningar, 10 SSU föreningar och flera Studentorganisationer, 34 arbetarekommuner, bl.a. Helsingborg och Svalöv.

Hallå! Var är skånska riksdagsmän och organisationer?