Propagandan återupplivar rysskräcken

Enligt  vår Försvarsmakts informationsfilm om Aurora 17 försvarar ”vi” landets intressen och vår frihet samt syftar att öka vår förmåga till att möta en attack mot Sverige http://www.forsvarsmakten.se/en/activities/exercises/aurora-17/.  Den röda pilen för fiendeattacken pekar från öster, ungefär där ryssarna kommer att ha sin stora försvarsövning!  I filmen pratas inte om risk för anfall mot Sverige utan om en ”försämring av den samlade säkerhetspolitiska bilden”.  Vad det hela handlar om i realiteten är Putins annektering av Krim och understödet till upprorsmakarna i östra Ukraina, vilka omständigheter medfört att de baltiska länderna med sin gräns mot Ryssland och med stora ryska minoriteter känner sig hotade.  Vidare har svenska media med få undantag understött uppfattningen att en ökning av hotbilden från ett under de sista åren kraftigt upprustat Ryssland föreligger.

Håller Ukrainaargumentet?

Inte ens försvarets egen film – eller Försvarsministern - vill alltså ens påstå att det föreligger risk för anfall mot Sverige. Det finns inte heller en enda sansad bedömare som vill påstå detta. Den ”försämring av den samlade säkerhetspolitiska bilden” som det talas om är alltså så långt man kan sträcka sig utan att göra direkt våld på sanningen.  Jag kan förstå att ukrainare har bilden av Ryssland som en angripare.  Men även där finns det anledning till en mer sansad bild. På Krimhalvön har sedan tsartiden ryska Svarta Havs-flottan varit baserad.  Via Krim har också flera gånger fientliga militärstyrkor tagit vägen in mot Ryssland.  När Ukraina var en Sovjet-republik kom Krim i Ukrainas ägo som gåva vid en våt ledarfest. Att Ryssland skulle acceptera ett NATO-land som ”hyresvärd” för deras stora bas för Svart Havs-flottan var ganska otroligt.  Man kunde kanske på diplomatisk väg löst detta, men inga sådana försök gjordes.  När det gäller Östra Ukraina så är de som bor där uppenbarligen inte villiga att underkasta sig vad de kallar ”fascistregimen” i Kiev.  Ryssland har naturligtvis inte folkrättsligt rätt att understödja utbrytarna, men även här torde man kunna i sinom tid uppnå en diplomatisk lösning.  Enligt min mening är detta som alltså åberopas för svagt för att tala om en ”allvarlig försämring” av säkerhetbilden för Sverige.

Håller argumentet om den ryska upprustningen?

Östblocket upplöstes i 1990-91, då Sovjetunionen föll samman, och flera frigjorde sig bl.a. Lettland, Estland, Litauen, Polen, Ungern, Bulgarien, Östtyskland, Rumänien, Tjeckien och Slovakien. Dessa forna kommuniststater har på olika sätt numera övergått till ett demokratiskt styrelseskick, vissa är t.o.m. medlemmar av EU och NATO. NATO har också placerat ut förband och krigsenheter utefter den nya ryska gränsen. Utifrån detta är det inte märkligt att Ryssland, som nu är omgivet länder med  av NATO-förband och krigsanläggningar, kraftigt rustat upp sin krigsmakt.  Detta vet vår försvarsminister och varje försvarsanalytiker, varför den omständigheten att man talar om en ”försämrad säkerhetsbild” uppenbarligen är en del av en helt annan agenda.

Vad är det för en dold en agenda?

Visst tror Försvarsministern, ja även Överbefälhavaren, på vad de säger.  Men de utesluter en förnuftsmässig prövning av sina skäl enligt ovan och använder sig av rysskräcken i sitt syfte att vid fördelningen av pengar vid budgethantering åstadkomma mer pengar till försvaret.  Det är ju inte småslantar det handlar om. Och det gäller att tala om  ”allvarliga försämringar…”  då man på detta sätt skall lägga pengar på flygplan, stridsvagnar, ubåtar, kanoner el allt vad det nu handlar om, istället för sjukvård, omsorg, skolor, vägar och järnvägar.  För det är ju denna ständiga dragkamp det handlar om. Är det då rimligt att synar deras kort. Vem är det som kommer med nyheten och kompletterat med vill de påverka mig att få en viss åsikt som Utbildningsradion och SvT försöker lära skolelever.  I detta fall   handlar det faktiskt inte om 10 öres bluffstopp utan om miljarder till det civila samhället.