Särskilt unga väljare gillade Corbyn budskap om jämlikhet och vidgad fördelningspolitik 

Jesper Bengtsson i tankesmedjan  Tiden skriver att det går att göra vänsterpolitik i vår tids Europa. Jeremy Corbyn var utdömd. .. Jag har aldrig tillhört dem som blivit upprörd över hans politiska budskap. Jo, en del av det han sagt i utrikespolitiken har varit väldigt märkligt. Men som partiledare har han prioriterat jämlikhetsfrågor. Gratis universitetsutbildningar. Tydligare fördelningspolitik. Däremot trodde jag inte att hans linje skulle fungera i brittisk politik. Många utgick ifrån att valet skulle bli hans svanesång. Men väljarna strömmade till. Inte minst de unga väljarna, som överallt numera tycks lockas av vår tids progressiva vänster, vare sig den lutar sig mot jämlikhet, feminism eller ekologism. Nu, delvis som en effekt av det brittiska valsystemet, är Corbyn den mest framgångsrike socialdemokraten i Europa. Det fungerade…Det brittiska valet måste nu analyseras noga. Inte minst viktigt för svensk socialdemokrati, som just nu förbereder sin egen valrörelse inför valet 2018.

Vi Socialdemokrater kan inte huka längre, då förlorar vi valet mot borgarna!

Daniel Suhonen skriver på Facebook  Reflektion kring brittiska valet:  I minst 20 år… har uttalats som en självklarhet att val vinns i mitten och att socialistisk eller reforminriktad socialdemokrati är en förlorande hållning. I mer än 20 år har S i Europa i stort följt denna linje. Partierna har också förlorat mellan 25-60 procent av väljarna eller mer. Ett attraktivt program saknas. I stort sett står man utan alternativ till en allt mer oreglerad och aggressiv kapitalmakt. Labour under ledning av Jeremy Corbyn kanske inte vinner valet ikväll. Men när jag ser bilderna på människor och ljuset i deras ansikten när de äntligen eller för första gången tror på någonting blir det så tydligt att socialdemokratin i alla länder måste försöka finna den där nerven som dagens Labour hittat. En progressiv reformism. Ett patos för jämlikhet, en vilja till förändring och förbättring för de många, även om det hotar intresset hos de få. Kanske är det just i den konfliktlinjen en framgångsrik väg kan finnas?... och att stå upp för någonting?

”För de många. Inte för de få”

Suhonen citerar också Ernst Wigfors  ”endast genom att vara beredda att förlora val kan vi se till att vinna dem”   Labour visar vägen till en starkare vänster i Europa och världen. För de många. Inte för de få. Framåt, vänsterut. Mot framtiden.Som en diktrad av Jenny Wrangborg: Tillsammans, tillsammans med kroppar lätta att bära

Borgerliga media talar om Mays ”magplask” och förbigår vad skett till vänster

Expressen  utvecklar  Mays vansinne att tro på opinionsundersökningar och nämner Labours framgångar bör inte ses som ett stöd för ett det ekonomiskt vansinniga valprogrammet utan i huvudsak som proteströster!!                           

DNs ledare har rubriken Theresa Mays magplask. I en kort passus sägs: Labour håller till i vildmarken till vänster, men har inte bevisat att det går att dra med sig en majoritet av väljarna dit.  Däremot toppas nyheterna av att   Unga väljare bakom Corbyns succé och Mays fiasko.                                                         Per Gudmundsson i Sv D  ställer diagnosen ”Storbritannien är nu Europas sjuke man” men nämner inte med  ett ord Corbyn          

Sydsvenskans ledare: Lär av Theresa Mays läge har en kort passus: Visst framstår Corbyn närmast som tokvänster i vissa frågor, men att de unga lockas av honom är på sätt och vis ändå välkommet. Alternativet hade kunnat vara populistpartier.

Det är märkligt hur borgerliga media även i bedömning av engelska  valet med val av säreget språk hånar och nonchalerar  den Socialdemokratiska framgången.

Corbyn visar på förnyelse och vitalisering av socialdemokratiska partier

Anders Lindberg i AB skriver   Corbyn utraderade högerpopulisterna  .                                          Greider skriver  i Dalademokraten Ha! Känn Corbynvinden!  Det är märkligt.  Det verkar som om förnyelsen och vitaliseringen av socialdemokratiska partier – liksom även av Demokraterna i USA – bara kan komma från de äldsta och de yngsta. Bernie Sanders och Jeremy Corbyn är så pass gamla att deras politiska världsbild formades före den nyliberala revolution som under trettio års tid trängt in även i de progressiva partierna. Och de yngsta ser framför sig, när de blickar ut över sina kommande liv, växande klassklyftor och stor oro över möjligheterna till ett gott liv. Därför är de naturligtvis mer intresserade av andra visioner om samhället än de som en doktrinär marknadsliberalism erbjuder.

Hur fan tänker Socialdemokraternas partiledning? Bra fråga, Michael och Stefan!

Åsa Lindeborg på AB kultur: Vänsterns tid är nu - ett brittiskt val som visar vägen . Corbyn har skyllts för att vara populist och missnöjespolitiker. Om man med det menar att han bejakar och artikulerar folks behov och intressen, så ja visst. Men han har inte utnyttjat motsättningen i den alltför enkla dikotomin folket mot eliten. Han ser att den verkliga konflikten går mellan arbete och kapital, mellan de som äger och dem som inget har. Och till skillnad från allsköns högerpopulister runt om i världen har corbyniterna inte attackerat invandrarna och de är renons på nationalism. Med sin klasskampsagenda och antikrigsretorik har Corbyn skyllts för att vara fast i 80-talet. I själva verket är det blairisterna som aldrig gjort upp med thatcherismen.                                           Göran Greider på  Svt Nyheter ”Varför gläds inte S-toppen åt Corbyn?” Det faktum att s-toppar i Sverige inte förmår visa någon större glädje över ett lite mer vänsterorienterat Labours relativa framgång är direkt oroande. Hur fan tänker de?

Även jag undrar och alldeles för många väljare!