Precis som i samhället finns i alla partier HBTQ-personer
Redan i början av 1980-talet gick jag själv med i Homosexuella Socialister, som då organiserade både vänsterpartister och socialdemokrater; organisationen finns kvar och har hemsida på facebook .Så småningom 
bildade socialde-mokraterna ett eget nätverk HBT-social-demokrater; själv tillhör jag HBTQ-Öresund. Jag minns att det fanns både gaymoderater, numera Öppna moderater,och gayliberaler, numera HBT-liberaler. Även inom Centerpartiet ändrades inställningen med Andreas Carlgren och centerns HBT-nätverk. T.o.m. inom Kristdemokraterna har bildats ett HBTQ-nätverk, som dock kritiserats inom partiet. Även SDs Jimmy Åkesson
har försökt flirta med HBTQ i sin strävan att väcka motstånd mot islam och invandring, men utan större framgång.
Homokampen gäller demokrati och medborgerliga rättigheter
En anledning till att HBTQ-aktivister anslöt sig till vänster 
och liberaler, då det enbart där politiskt sett gick att få framgång för olika krav på mänskliga och demokratiska rättigheter för homo- sexuella.Däremot gjorde Moderaterna och Centerpartiet länge motstånd, vilket fortfarande finns inom Kristdemokraterna. Det är precis som i USA, där Demokraterna öppnat för Gay Rights medan Republikaner, särskilt de med anknytning till Tea-Party och Kristna Högern, motarbetat sådana. En historisk bakgrund när det gäller förföljelser mot homosexuella på 
högerkanten är naturligtvis en skildring av homo- sexualitet i Nazityskland.
Homonationalism - en lika absurd företeelse som judiska kapos i nazistiska koncentrationsläger!
Begreppet Homonationalism präglades av forskaren i genusvetenskap Jasbir K. Puar i hänvisning till
nationalistiska och högerextrema intressens ställningstagande för HBTQ-rättigheter med den outtalade avsikten att främja främlingsfientliga åsikter. Homonationalismen angriper främst Islam och dess utövare vilka anses stå i konflikt med ett jämställt västerländskt samhälle. Sexuell mångfald och HBTQ-rättigheter används således allt mer frekvent av nationalistiska och högerextrema grupper för att rättfärdiga ett ställningstagande mot icke-europeisk immigration. Utan att uppmärksamma västvärldens historiska homofobi och avsaknad av jämlikhet vill man 
på så vis bidra till misstänkliggörande av människor med ursprung i länder där homosexualitet och samkönade äktenskap inte är accepterat.
Homonationalism=fascister använder queer-rättigheter för att angripa migranter!!
Författaren Anna-Maria Sörberg ,som skrivit boken 
Homonationalism, beskriver ”hur gayfrågan hamnat i centrum för ett geopolitiskt spel, där sexualitet har blivit ett vapen att räkna med. I Europa framhåller högerpopulistiska partier queerrättigheter för att positionera sig gentemot ”de andra” –migranter, flyktingar och muslimska grupper. Samma taktik använder politiker i Israel, i deras fall för att visa hur de särskiljer sig från sina grannländer genom en progressiv inställning gentemot homosexuella”. Redan av Puars begreppsbestämning framgår hur 
missriktad termen Homonationalism, som Sörberg använder sig av, är. Det beskriver alltså inte det begränsade antal homosexuella som ställt upp på fascisterna Wilders eller Le Pen utan på att nationalister försöker använda sig queerrättigheter för att på så sätt angripa flyktingar och migranter.
Sörberg, SvD och SvTbygger upp en myt om HBTQ-stöd för fascism
Svenska Dagbladet talar om ”Högerpopulistiska Wilders fårstöd av HBTQ-aktivister” , vari nämns ett fåtal personer bl.a. HBT-aktivisten och Wildersanhängaren 
Donny Bonsink. Bonsik intervjuas också i Rapport 19.30 den 14 mars och programmet påannonseras med ”att Wilders får stort stöd från HBTQ-anhängare". Säreget är också Sörbergs artikel i ETC Nationalism + HBTQ = sant? Jag vill påstå att detta är en mytbildning och att HBTQ-personer – utöver enskilda som Sörberg, SvT Och SvD intervjuat – inte stödjer nationalister och fascister. Ett indicium på detta är den för SDs misslyckade”Järfällamarsch” som jag bl.a. skildrat i min blogg Homonationalism=fascister använder queer-rättigheter för att angripa migranter. Det
vore nämligen ganska säreget om homosexuella som alltid förföljts av auktoritära regimer i Tyskland och Östeuropa, av högerextrema i USA och Europa helt plötsligt historielöst skulle ställa sig bakom Wilders, Le Pen och andra fascistoida rörelser. Och sådan är heller inte definitionen - utan orden har tydligen fått makt över tanken.
