TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Politiskt sakkunnig hos Ann Linde bekräftar: ja om “marknadsförutsättningarna totalt förändras”!

Det har varit stor debatt om investerarskyddet i både TTIP och CETA med stora demonstrationer i hela Europa.  Vår EU- och handelsminister Ann Linde och kommissionären Cecilia Malmström har i media inte bemött kritikerna utan enbart framhållit att Sverige och öäEU behöver TTIP och CETA för den ökade frihandeln och vilken enorm betydelse avtalet skulle ha. Däremot har man inte berört frågan om det s.k. investerarskyddet. Och kritiken avfärdas som ”storm i ett vattenglas” .Det är synnerligen märkligt att man inte med ett ord bemöter den uttryckliga kritiken mot investerarskyddet i frihandelsavtalen. Jag har t.o.m. frågat journalister, bl.a. Susanne Palme på Ekot, varför de inte ens ställer frågan och fått krystade svar. Nu har jag själv ställt frågan till Ann Linde och fått svar från hennes politiska sakkunniga Anna M. Sundström. Jag anser mig kunna dra följande slutsats av svaren:

  

Investerare kommer att få skadestånd om stat åp”totalt förändrar marknads-förutsättning- arna” enligtCETA (och TTIP)

Jag för in mejlväxlingen här nedanför så att var och en kan kontrollera men sammanfattningen är (och jag har framhållit att svaren kommer att användas för journalistiskt ändamål):


Ja, investerare kan få skadestånd om en stat genom demokratiskt beslut om “marknadsförutsättningarna totalt förändras”. Exemplet på detta är när Tyskland 2011 beslutade 98att kärnkraften skulle avvecklas från 2022, för vilket alltså statliga Vattenfall  tillsammans med andra kärnkraftsoperatörer krävt 43 miljarder.Det är svårt att se att “marknadsförutsättningarna” inte skulle ändras på skadeståndspliktigt sätt även vid ett ev. framtida Svenskt vinstförbud inom välfärdssektorn.  Däremot inskränks tydligen inte statens möjlighet att lagstifta om staten själv anser att det förligger “legitima allmänna ändamål”. Då kvarstår emellertid skadeståndsskyldigheten enligt vad nyss sagts.  CETA innehåller alltså investerarskydd som blir särskilt kostsamt när det åpgäller stora multinationella företag p.g.a.deras omfattande investeringar. Är det verkligen ett godtagbart  försvar för CETA (eller TTIP) att ett dylikt investerarskydd är finns i andra handelsavtal, exempelvis Energy Charter Treaty?  CETA “tydliggör att investeringsskyddet ej omfattar framtida vinster” och detta är ju bra, men om en anläggning beräknas ha en ekonomisk livstid på exempelvis ytterligare 20 år så inverkar det naturligtvis på investeringsskyddets skadeståndsvärde, kanske 20-dubblas det.


Mejl 14sept till Anna Sundström

Så som jag uppfattade vad Stefan sa i regeringsförklaringen så skulle Sverige godkänna det s.k. CETA- avtalet. Denna fråga har inte diskuterats ut i partiet. Därför undrar jag om CETA innehåller samma investerarskydd som ISDS eller ICS.  Jag betonar att jag är för frihandel men vill undersöka om sådan genom avtalet kommer till under justa former. Svaret på frågan kommer att användas för journalistiskt ändamål och ställs samtidigt till en rad instanser i partiet


Mejl22 september till Anna Sundström

Jag har ännu inte fått svar från er på min fråga, och har nu tagit fram relevant passus i regeringsförklaringen, men svar från Euroupplysning säger annorlunda.

 

Stefan Löfvén i regeringsförklaring 13 september 2016,http://www.regeringen.se/tal/2016/09/regeringsforklaringen-den-15-september-2015/:

 

”Regeringen stödjer att EU inom kort undertecknar ett nytt handelsavtal med Kanada. Förhandlingarna med USA kring handels- och investeringsavtalet fortsätter. Målet är ett så ambitiöst avtal som möjligt samtidigt som möjligheten att upprätthålla och stärka skyddet för löntagare, miljö, människors och djurs hälsa säkerställs.Avtalen ska respektera demokratiskt fattade beslut. Sverige ska vara ett föregångsland för fri och rättvis handel.”

 

Från Europainformation: CETA är bland de första avtal som förhandlats av EU som innehåller ett fullfjädrad investeringskapitel, inbegripet bestämmelser om ISDS. Jämfört med tidigare bilaterala investeringsavtal (BITs) som ingåtts av medlemsstaterna före ikraftträdandet av Lissabonfördraget, innehåller CETA ett antal nyheter för att reformera och omforma bestämmelserna om investeringsskydd i allmänhet och ISDS mekanismen i synnerhet. För att nämna några, introducerar CETA en uppförandekod för och garanterar statlig kontroll över valet av skiljemän, ökar insynen i ISDS förfaranden, förbjuder oseriösa fordringar och förutser skapandet av en besvärsmekanism. I ingressen erkänner EU och Kanada uttryckligen att CETA bestämmelserna bevarar rätten att reglera på eget område.Vänligen finn mera information på följande länkar:

http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/BRIE/2016/573929/EPRS_BRI(2016)573929_EN.pdf

http://ec.europa.eu/trade/policy/in-focus/ceta/

 

Härav drar jag följande slutsatser

Ordet investeringskapital är uppenbarligen en felöversättning, troligen investeringsavtal.

Av detta kan man dra slutsatsen inte som det står i regeringsförklaringen att “Avtalen ska respektera demokratiskt fattade beslut” utan just att man skall få investerarskydd med rätt till skadestånd i anledning av stats beslut, men att detta skall prövas av internationell domstol. Ingenting sägs om hur höga skadestånden kan bli.  Typexempel är väl hur statliga Vattenfall tillsammans med andra kärnkraftsägare kräver Tyskland på monumentala skadestånd för att man2011 beslöt avveckla kärnkraften 2022. Enligt CETA bevaras stats rätt att reglera på eget område, men kan alltså åläggas blodiga skadestånd om det drabbar kanadensiska investerare; vidare kan svenska företag etablera sig i Kanada och då kräva skadestånd av Sverige för demokratiskt beslutade inskränkningar exempelvis om vinstförbud i välfärdssektorn.

Därför förnyar jag min fråga: kan stat med anledning av demokratiska beslut drabbas av skadestånd p.g.a investerarskyddet i CETA?   Försäkerhets skull skickar jag meddelandet f.k. till bl.a. media.

Jag kommer att använda svaret eller uteblivet sådant för journalistisk verksamhet.

Mejl 27 september till BoWidegren

Ledsen att mitt svar på din fråga dröjt. Som du vet utsågs Ann Linde relativt nyligen till EU- och Handelsminister och jag tillträdde inte min tjänst förrän 1/9. Det var därför först det påminnelsemail du skickade häromdagen som nådde min inbox.

Det stämmer att regeringen stödjer ett undertecknande av frihandelsavtalet mellan EU och Kanada (CETA). Avtalet har tagit fem/sex år att förhandla fram och är det mest ambitiösa avtalet i sitt slag och viktigt för svensk handel och de svenska jobben. Vi hoppas på att CETA ska leda till fler kanadensiska investeringar i Sverige. CETA-avtalet är ett modernt handelsavtal med starkt skydd som förhoppningsvis kommer att kunna bli en modell också för framtida handelsavtal.

En stor framgång med CETA-avtalet är den moderna investeringsdelen som fastslår staters rätt att lagstifta för att uppnå sk ”legitima allmänna ändamål”. En investerare inte kan förvänta sig att lagstiftning förblir oförändrad utan kan således skärpa tex miljölagstiftning.Värt att komma ihåg är att investeringsskydd har funnits sedan 1950-talet och är i sig inget nytt. Sverige har redan idag över 65 bilaterala investeringsskyddsavtal. Vi i Sverige har också bestämmelser i vår grundlag om egendomsskydd och ett regelverk som innefattar rätt till ersättning vid expropriation.

Investeringsskyddsmekanismer i handelsavtal har på senare år blivit mycket kontroversiella då de fått rykte om sig att främst skydda multinationella företag och inte om att faktiskt öppna upp ekonomiska möjligheter för alla. Med CETA är detta alltså onödig rädsla då avtalet ger ett starkt skydd åt statens regleringsrätt, särskilt inom miljö,hälsa och arbetsrätt. Regeringen har även gett Kommerskollegium i uppdrag att göra en konsekvensanalys av CETA. Den är nu genomförd och Kollegiets övergripande bedömning är också att CETA skyddar parternas framtida regleringsutrymme.

Jag hoppas att jag kunnat svara på dina frågor!

Mejl 27 sept till AnnaSundström

Tack Anna, för dittsvar!  Svaret är emellertid litet knepigt eftersom det lämnar mig att tolka svaret, eftersom  min fråga inte rakt besvaras. Och det är den frågan som måst e besvaras för att lugna alla kritiker av frihandelsavtalen:  kan stat med anledning av demokratiska beslut drabbas av skadestånd p.g.a investerarskyddet i CETA? Kan exempelvis stat som beslutar att avveckla kärnkraft, såsom Tyskland drabbas av skadestånd.  Eller kan vi drabbas av skadestånd för ett framtida beslut om vinstförbud elle vinstbegränsning i välfärdssektorn? Detta är ju inte jämförbart med expropriation, som visserligen rör offentlig disponering av enskilds mark och dessutom är ersättningarna inte “fullt värde” såsom exempelvis framtida beräknade värden utan ganska schematiska.  

Som jag fattar det så rör vad du benämner “starkt skydd åt statens regleringsrätt, särskilt inom miljö,hälsa och arbetsrätt” bestämmelser i själva frihandelsavtalet medan staters rätt att lagstifta för att uppnå sk ”legitima allmänna ändamål” rör ICS-delen”, alltså vad som av kritiker benämnt “investerarskyddet främst för multinationella företag”.  Med anknytning till min i fetstil sagda fråga så undrar vad som avses med sk ”legitima allmänna ändamål”- Är det m.a.o. ett “ legitimt ändamål” att avskaffa kärnkraften därför att den kan drabba samhällsmedborgarnas hälsa eller att införa ett vinstförbud i en samhällssektor därför att affärsidén är vinstmaximering och inte i först hand bästa möjliga vård?

Jag ber dig att svara på detta eller uttryckligen säga att du inte vill eller kan svara på detta!

Mejl 28 sept till Bo Widegren

Ja, så är det. Men som jag skriver nedan är det i sig inget nytt. Det finns inget i CETA-avtalet som hindrar stater att fatta beslut om tex avskaffande av kärnkraft men om det är så att investeringar gjorts, framför allt på en så tydligt reglerad marknad, så har investerare rätt till ersättning. Du nämner Vattenfall som mycket riktigt begärt ersättning av tyska staten för investeringar de gjort – på beslut av tyska staten - i kärnkraftsanläggningar och där marknadsförutsättningarna totalt förändrades iom det tyska beslutet att avskaffa kärnkraft. Indirekt är detta av intresse också för svenska staten genom ägande i Vattenfall. I grunden handlar det om att öppna, tydliga och stabila villkor för investeringar.

CETA-avtalet klargör att en investerare inte kan förvänta sig att en lagstiftning förblir oförändrad.Och tydliggör att investeringsskyddet ej omfattar framtida vinster vilket varit problematiskt med en del andra avtal.

Vad som är legitima allmänna ändamål är stater mycket fria att själva definiera så det finns ingen anledning till oro för möjlighet att fatta beslut om ”vinstförbud” maa om CETA. CETA påverkar inte vår lagstiftande rätt.



Tillägg: Efter publiceringen har jag erhållit ytterligare ett mejl från Anna Sundström

Mejl 29/9 till Bo Widegren


Hej Bo,
Låt mig betona att dessa investeringsskydd framför allt är viktiga för små- och medelstora företag som inte har så mycket kapital att investera och framför allt inte kan riskera att investeringen inte ger avkastning. Företagen skulle inte vara beredda att göra investeringar om det inte fanns reglerat att de kan begära ersättning för gjorda investeringar om förutsättningarna för investeringen förändrats - tex vid återförstatligande av privatiserade bolag. Vi är beroende av företagen för jobben och välfärden och de är beroende av öppna och tydliga villkor. Det är en grundbult i socialdemokratisk politik. Och återigen investeringsskydd är inget nytt.

Hälsningar Anna





Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!