Riksrevisionsavslöjandet värt Stora journalistpriset

Dagens Wolodarski krönika inleddes med drygt en hel spalt om DNs avslöjanden om Riksrevisionen, som verkligen är av karaktär att erhålla Stora Journalistpriset, och om offentlighetsprincipen som möjliggjort avslöjandena  och är en grundpelare förvår demokrati.  Men Wolodarski är inte sen att från denna hyllade prestation övergå i en rallarsving mot Regeringen.

Ful rallarsving mot Regeringen

 Wolodarski påstår rakt på att S+MP-regeringen ägnat sig åt att sedan regeringsskiftet söka genomföra ”cirka 20 lagändringar som skärper eller utvidgar sekretessreglerna”.  Vad jag förstår ljuger Wolodarski läsaren rakt i ögonen: Sekretesslagen, som tillkom 2009, ändrades 106 gånger under den borgerliga regeringen vilket ger ungefär 17 ändringar per år, 2015 genomfördes 13 och 2016 12 ändringar (med reservation för att jag räknat något enstaka fel).  Detta beror inte på lagstiftarens klåfingrighet eller regelrätta ändringar i sekretessens omfattning utan bara på alla lagar,som berörs av sekretess, har hänvisningar i Sekretesslagen – om ändringar av vikt i den enskilda lagen görs så kan hänvisning behöva ändras.  Jag har nu gått igenom ändringarna i sekretesslagstiftningen hittills under 2015 och 2016 och kommit framtill att det rör sig om enligt pressmeddelande: 

•Bibliotekssekretessen,som bland annat gäller för uppgifter om boklån, utsträcks till att även omfatta uppgifter om enskildas användning av informations­teknik hos bibliotek.

•Det införs sekretess för uppgifter om enskildas personliga förhållan­den i ärenden enligt begravningslagen.

•En ny sekretessbestämmelse införs till skydd för enskilda som lämnar stödförklaringar enligt förordningen om medborgar­initiativet.

•Skattesekretess ska kunna föras över till Bokföringsnämnden.

•Skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och fotografiska bilder på intranät förstärks.

•Sekretessen för uppgifter som utbyts inom ramen för internationellt polisiärt samarbete görs tydligare och mer heltäckande.

•Sekretesskyddet för ordningen och säkerheten i Kriminalvårdens verksamhet förstärks.

• Ändringari offentlighets- och sekretesslagen med anledning av Försvarsexportmyndighetens avveckling

•(KU7)Riksdagen rättade en felaktighet i sekretesslagen som uppkom vid en tidigare ändring av lagen.

Lögnen drabbar lögnarens trovärdighet

Wolodarski är skyldig oss läsare en förklaring till vilka av dessa bestämmelser man borde enligt rubriken ”städa bort från trappan i regeringskansliet”. Saknar Wolodarski målföre i den frågan borde han också be regeringen om ursäkt för följande rubriktext ”Om Riksrevisionen hade agerat på samma sätt som regeringskansliet hade krisen i myndigheten ännu inte varit känd”.  Han påstår också att Offentlighetsprincipen, som är en grundlagsskyddad rättighet, ”är satt underhård press”.  Den pressen består, såvitt jag kan förstå, i detta fall mest av en lögnaktig chefredaktör/ansvarigutgivare för Dagens Nyheter.

Utan trovärdighet är journalistiken snarare en fara för demokratin

På slutet åberopar Wolodarski historien att offentligheten är ett krav som under 250 år bidragit till att hålla nere korruptionen och hålla uppe förtroendet för det allmänna. När pressen på motsvarande sätt kommer med falska påståenden i klart syfte att beljuga politiska motståndare så drabbas källans trovärdighet.Ordföranden i journalistförbundet skrev 2013 i Sydsvenskan: Utan trovärdighet har journalistiken inget att erbjuda demokratin. Fortfarande så sant!