Frågan om någon är religiös eller homosexuell ”på riktigt” öppnar för Migrationsdomstolars godtycke

Migrationsdomstolarna bedömer "trovärdigheten"

När personer som flytt till Sverige uppger asylgrunden religion eller sexuell läggning ska migrationsdomstolarna bedöma trovärdigheten; om personens övertygelse eller läggning är ”på riktigt”. Men bedömningarna görs ofta på oklara grunder och det kan i efterhand vara svårt att följa hur domstolarna resonerat. Det visar en pågående granskning av 500 domar imigrationsdomstolarna som genomförs av forskare vid universiteten i Göteborg och Uppsala. Till exempel bör en person som säger sig vara homosexuell kunna redogöra för exakt när den blev homosexuell, sina känslor inför den sexuella identiteten, under vilka omständigheter personen upptäckte sin sexualitet,vilka som vet om det och hur sexualiteten visat sig för omgivningen. En person som säger sig vara kristen konvertit behöver ge detaljerade beskrivningar av bibelberättelser och kristna högtider och på motsvarande sätt kunna redogöra för när och hur personen kom att intressera sig för den nya religionen och varför. Det är inte självklart att en asylsökande kan redogöra för sådana detaljer, både på grund av ovana att tala om dessa frågor, men också då sökande inte vet vad som förväntas av dem i asylprocessen.  Därmed lämnas fältet fritt för godtycke.

Forskare:Migrationsdomstolen står inför "omöjliga" bedömningar – med fikonspråk döljer domstolar brister i utredningen

Om det är omöjliga bedömningar där sökanden ställs att redogöra för saker som i den egna kulturen utsätter en för våld och dessutom är mycket personliga och vidare  både handläggarnas,domarnas, tolkarnas fördomar spelar in så blir bilden ett fullständigt godtycke i domstolshanteringen.  Detta förvärras av att  domarna måste avges och eftersom sökanden i princip skall ”styrka sin rätt” ger detta också utrymme för handläggarnas och domarnas privata tyckande.  Motiveringarna döljer  sedan med sitt fikonspråk hur bristfällig utredningen egentligen är!