Historielöshet bakom rädsla för invandring
Historieprofessorn Dick Harrison skriver i SvD att orsaken bakom rädsla för invandring är vår brist på kunskaper om vår historia. Han sammanfattar: De största invandringsvågorna till Sverige har sammanfallit med de epoker då Sverige utvecklats allra mest. Historien ger oss inga rimliga skäl 
att betrakta immigration som ett problem – tvärtom kan dess betydelse för vårt välstånd knappast överskattas. Han talar också om en befriande humanitär opinion med uppmaning att ”öppna gränserna” i stället för den isolationistiska främlingsfientlighet som Sverigedemokraterna söker göra rumsren.
Brist i historiekännedom, hembygdsrasism eller kortsiktigt tänkande
Harrison frågar sig hur länge detta varar då ofta bekvämlighet tar överhanden och vi väljer bort kunskap om hur mycket kulturmöten och invandring har betytt och kommer att betyda. De gånger vi valt en isolationistisk och icke-humanitär linje har detta i efterhand visat sig vara ett felaktigt, stundom fruktansvärt, vägval, exempelvis vägran att ta emot judar som 
ville emigrera från 30-talets Tyskland. Man frågar sig om orsaken till att se invandring som ett problem? Är det bristande historiekunskaper eller rör det sig om gammaldags hembygdsrasism, vi mot dom, eller att tänker vi för kortsiktigt. Så kan man inte ta sig an framtidens utmaningar. När det gäller SDs tankegods så innehåller den alla tre komponenterna: åberopar inte historiska erfarenheter, odlar hembygdsrasism och mörkar uppgiften att bl.a. sjukvård och äldreomsorg skulle falla ihop utan tillskott av arbetskraft. Migration som en förutsättning för välfärd skriver Cecilia Notini Burch om i på SvDkultur.
Invandring har inneburit ekonomisk expansion och välmåga
• Från mitten av 1200-talet till andra hälften av 1300-talet, då mängder av tyskar flyttade hit. Det rörde sig om ädlingar som blev krigs- och ämbetsmän, bergsmän, köpmän, hantverkare, präster, munkar, äventyrare och vanligt folk som följde med till landet i norr. Utan dessa tyskar hade det svenska kungariket knappast existerat. Immigrationen från Tyskland fortsatte utan avbrott under 1500-, 1600- och 1700-talen
• Stormaktstiden på 1600-talet. Statsmakten ville modernisera Sverige, något som förutsatte en aktiv immigrationspolitik. Tusentals finnar, svenska undersåtar men inte svenskspråkiga, förmåddes flytta västerut och odla upp ödemark i Värmland, Hälsingland och andra skogrika landskap. Samtidigt lockades krigare, administratörer och borgare från kontinenten och de brittiska öarna till Sverige för att bygga upp kollegier, krigsorganisation, universitet och näringsliv. För varje vallonsmed med expertkunskap som anlände till bruken kom mängder av vanliga arbetare för att bidra till projektens förverkligande. Immigranter från Nederländerna grundade Göteborg.
• En tredje invandringsvåg sammanföll med den svenska industrins uppkomst och utveckling på 1800-talet, paradoxalt nog samtidigt med utvandringen till USA. Många av de arbetare, förmän, chefer och kapitalägare som byggde upp bruksnäringar, företag och fabriker var första eller andra generationens invandrare.
• En fjärde invandringsvåg ägde rum mellan 1950-talet och 1970-talet, parallellt med att folkhemmet blomstrade och välfärdsstaten etablerades. Det hade aldrig gått utan arbetskraftsinvandringen av finländare, jugoslaver, greker, vartill kom flyktingar från Baltikum under andra världskriget, Ungern 1956, Grekland 1967, Polen och Tjeckoslovakien 1968, Chile 1973, Turkiet 1976 och Vietnam 1979. Detta , för att bara nämna några exempel. Den överväldigande majoriteten av alla dessa nykomlingar bidrog kraftigt till ekonomins expansion och kostade samhället föga. Flyktinginvandrarna var förvisso initialt kostsamma men kom snart, när de slussats in i arbetslivet, att bli mycket lönsam för Sverige.
Invandring innebär framtida lönsamhet
Det är det korta nutidsperspektiv som färgar av sig på SD:s politiska retorik och som blockerar för en större förståelse av situationen. Det största misstaget, sett ur historisk synvinkel, 
med dagens invandrar- och flyktingpolitik, är att uppfatta frågan som ett problem, som något som blott är att förknippat med kostnader. Sanningen är att all invandring genom tiderna har varit långsiktigt lönsam för mottagarlandet. Det finns överväldigande belägg för att invandrare, även flyktingar, är resurser, inte problem. Egentligen borde staterna kämpa för att få ta emot så många flyktingar som möjligt. Ju fler begåvade, energiska och i framtiden inkomstbringande landsmän, desto bättre. Enkelt uttryckt: inom en sport som fotboll, är det någon som skulle tveka att välkomna en bra spelare från Syrien, Somalia eller något annat land för att öka styrkan i det egna laget.
