Särskilt siffrorna för Högeralliansens väljare är anmärkningsvärda eftersom Reinfeldt & Borg inte mer än i allmänna uttalanden uttalat sig i frågan. Av grafiken kan man sammanfattningsvis dra den slutsatsen:

89 procent av väljarna vill reglera eller förbjuda vinstuttag medan bara 9 procent vill ha det nuvarande systemet.
Då kan man ställa frågan om hur väl partiledarna är i linje med sina väljare. Högeralliansen tycker visserligen det hemskt riskkapitalbolag utan långsiktigt innehav men man har inga tankar om vad man vill göra åt det. V och MP vill förbjuda vinster helt; därvid MPs Åsa Romson och Fridolin modifierar och är öppna för en mer Socialdemokratisk linje med kvalitetskrav och öppen bokföring. Vi Socialdemokrater tror på goda grunder att rigorösa krav på kvalitet och öppen redovisning kommer att motverka vinstmöjligheter i så hög grad att riskkapitalbolagen och andra oseriösa aktörer inte längre kommer att vara intresserade. Eftersom resultatet då skulle bli att vinstintresset hålls tillbaka lär det inte bli hinder för Vänsterpartiets medverkan i en gemensam skolpolitik.

Skolan bör återförstatligas
Artikeln innehåller också en annan undersökning av lärarnas inställning till skolstyrningen. Av drygt 5000 lärare anser 88 % i kommunala skolor och 72 % i friskolor anser att skolan bör drivas i stalig regi. Även andra undersökningar bland lärare ger samma resultat . En majoritet anser också att de skulle få bättre möjligheter att bedriva en god undervisning om staten övertog huvudmannaskapet. Lärarnas Riksförbund, Folkpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna kritiserar nuläget, argumenterar för att kommunerna inte klarat av att upprätthålla kvaliteten i skolan och att ansvaret för skolan bör återföras till staten. Löfvén har varit tydlig med att extramedel måste satsas på de skolor där kvaliteten sackat efter. Det kan inte tolereras att vissa skolor är sämre än andra. Kjell-Olof Feldt talar om misstag när det fria skolvalet infördes. Många menar, exempelvis SKL, att denna debatt är en onödig omväg att förbättra skolan . Denna fråga hänger intimt samman med det fria skolvalet.

Bra skolor för de rikas barn och dåliga skolor för de fattigas.
Förstatligande skulle inte råda bot på den katastrofala utvecklingen betr skolresultaten. Även det fria skolvalet har en del i ansvaret. Liksom ifråga om förstatligande splittrar det fria skolvalet partierna. Det fria skolvalet har lett till ökad skolsegregering och minskad likvärdighet i den svenska skolan, konstaterar Skolverket och efterlyser att sambandet undersöks. Apropå Pisarapporten tillägger Skolverket att skolvalet ökar skolsegregeringen, som i sin tur ger ökade skillnader mellan olika skolors genomsnittliga kunskapsresultat. På borgerliga sidan sågas skolverkets analys eftersom den inte stämmer deras agenda. S, MP och V delar däremot alla Skolverkets analys och vill diskutera på vilket sätt man skall vända utvecklingen. Aftonbladet  har flera gånger skrivit om detta. Kjell-Olof Feldt  skriver att det finns en konflikt mellan valfrihet och principen om likvärdig skola. Bengt Silfverstrand citerar ur Feldts artikel "Jag föreställer mig att ganska många väljare skulle vilja veta mer om hur denna konflikt mellan valfrihet och likvärdighet ska kunna lösas. Eller om någon sådan lösning inte kan presenteras vilket mål är viktigast för de partier som vill att vi ska ge dem ansvaret för skolpolitiken?" Bengt framhåller att det knappast är löften om högre lärarlöner o.likn. utan just svaren på Feldts frågor som är efterfrågade av väljarna.