TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Därför bör ”Rise like a phoenix” få Sveriges tolva!
Med Euphoria satte Loreen ett musikaliskt, humanistiskt och samtidigt politiskt märke i ett sammanhang som står för glitter, tekniska effekter, dåliga texter, undermålig dompa-dompa-musik och ytlig underhållning. Loreen skapade när hon vann 2012 brygga till demokratiska krafter i ett totalitärt samhälle . Ja, då fanns det ju faktiskt ett bra syfte med allt detta meningslösa. Men det framgår också att schlagervärlden fick byxis så fort ordet politik nämns. Det finns också andra krafter som värderar musik och hjunderhållning efter kriterier, som att varken Loreen eller hennes Euphoria är ”tillräckligt svensk”. Av dessa mediasnuttar och skriverier på sociala media, så kan man i alla fall fastslå en sak: Eurovision Song Contest, ESC, är - antingen arrangörerna vill det eller inte - en kraftfull politisk manifestation – antingen så som ett lullilull av det borgerliga hycklandet eller just som en kil in i detta sötsliskiga borgerliga hyckleri. Lullilullet är oftast helt ointressant rent musikaliskt som exempelvis 2013 års contest. Men i år handlar det återigen om demokrati och häftig musik.


”Efter midnatt kan det vara skäggiga damen som styr Europa”

I årets contest deltar Tom Neuwirth för Österrike under artistnamnet Conchita Wurst. Det sägs att finalen står mellan vår egen Sanna och Conchita. ”Sedan semifinalerna har Sveriges och Österrikes odds rasat, och allt tyder på att det handlar om dem i kväll: två storslagna ballader, två ensamma artister på var sitt podium, en dränkt i stålblått ljus och en i varmt guld”. DN: Conchita Wurst: ”Rise like a phoenix”: Conchita Wurst ser ut som Ola Salos och Mila Kunis kärleksbarn och sjunger som en gudabenådad Peter Jöback, och det här är en av DNs absoluta favoriter i år. Låten är en av de snyggast konstruerade i årets tävling, en Bondballadaktig dänga med stora stråkar och hyperdramatiska refränger. Alldeles ljuvligt och förtjänar topplacering. Och I SvD ”Vilket jubel hen fick i semifinalen. Conchita Wurst har seglat upp som favorit och kan mycket väl vinna årets final. Kritiken från Vitryssland, Armenien och Ryssland slår tillbaka som en bumerang. De klarar inte av dragartisten Wurst vilket ligger i linje med Rysslands hårt kritiserade antigaylagar. Glamourballad som låter som en James Bond-låt. Pampigt i överflöd. Återstår att se om Ryssland ger poäng till queer-låten. Efter midnatt kan det vara ”skäggiga damen” som styr Europa” . Hög klass musikalisk och schlagermässigt alltså!


ESC berör för en gångs skull ett viktigt ämne, nämligen tolerans och         lörespekt, eller alltså demokratins grundval

Men när det gäller Conchita/Tom handlar det om en av demokratins grundvalar, nämligen tolerans och respekt för den man är. Något som alltså sticker i ögonen på det kulturfascistiska Ryssland och andra kulturkonservativa stater och religiösa förtryckare. Hens hemsida har rubriken About tolerance. ”Because of the discrimination against Tom in his teenage-years, he created Conchita. The Bearded Lady, as a statement. A statement for tolerance and acceptance - as it's not about appearances; it's about the human being. 'Everybody should live their lifes however they want, as long as nobody else gets hurt or is restricted in their own way of life.'… Two Hearts beating in my chest'. They are a team just working in sync. Although they have never met before- they are constantly missing each other in the mirror. The private person Tom Neuwirth and the art figure Conchita Wurst respect each other from the bottom of their hearts. They are two individual characters with their own individual stories, but with one essential message for tolerance and against discrimination.” Kan det sägas tydligare. Och kan det framstå tydligare vad det handlar om när man erfar Rysslands, Vitrysslands, Armeniens och andras totalitära reaktioner. Ja, man vill t.o.m. stoppa sändningen av inslaget .


Homofobi är ett angrepp på demokratins grundval
Vi har ju haft det också här i Sverige. Eftersom jag sjäv är 75 år och kom ut klsom homosexuell när jag var 37, så känns ärren efter intoleranta angrepp i hela kroppen. Minns ni när vi skulle isoleras på någon ö för att inte vara aidsrisk? Eller när pastor Green med Högsta domstolens tolkning av mänskliga rättigheter (sic!) predikade om ”en djup cancersvulst på hela samhällskroppen”, ”sexuellt förvridna människor” och gjorde kopplingar mellan homosexuella handlingar, tidelag och pedofili? För att inte tala om kollegers eller tidigare vänners kommentarer. Nu handlar detta inte bara om förföljelse, övergrepp och elakt bemötande . Nej, precis som jämlikhet mellan könen så handlar detta om demokrati. Det känns mycket tillfredställande att ESC för en gångs skull berört ett viktigt ämne, nämligen tolerans och respekt eller alltså demokratins grundval. Var och en har rätt att leva utan att andra lägger sig i om man inte skadar någon annan. Jag upprepar därför bör ”Rise like a phoenix” få Sveriges tolva!





Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!