... where have all the flowers gone… en del blev nyliberala skribenter på DN
I dag skriver Eric Helmerson ledare under rubriken Pete Seeger, 1919–2014: Ticky-tacky kan du vara själv . Inledningen refererar han den unge Eric med litet mindre förstockad syn på livet: Texten var det mest träffsäkra jag hade hört i mitt 17-åriga liv: ”Little boxes on the hillside, little boxes made of ticky-tacky, little boxes all the same …” Pete Seeger sjöng med ironisk sälta om det där medelmåttigt mediokra medelklasslivet där alla ligger mitt på medianvärdet: ”And the people in the houses all go to the university, and they all get put in boxes, little boxes, all the same. Likadana hus, likadana människor. Jag förstod aldrig vad ”ticky-tacky” betydde. Men sådan skulle jag aldrig bli.

Först till detta med ticky-tacky, som jag förstår att Eric Helmerson aldrig förstått, eftersom det anspelar på de dåliga material byggindustrin (näringslivet) använde till dessa snabbt och enkelriktat byggda bostäder i syfte att öka vinsten – material som innehöll skadliga ämnen, vittrade sönder och drog åt sig fukt.

Vad är det vuxne Helmersson inte förstår?
Den vuxne prisbelönte nyliberala skribenten Helmerson börjar missförstå texten exempelvis ”And there’s doctors and there’s lawyers, and business executives”, sjunger en hånande Seeger, och på det kan man ju faktiskt svara ”Ja, vilken tur att det finns läkare, även om de är gjorda av ticky-tacky”… svårt att fatta vad som är så förgripligt med att gå på universitetet. Seeger, och tusen andra som han, är syrsorna som i fabeln sjunger glatt medan myrorna stretar till stacken. Och trots oförsonligheter mot bourgeoisin är medelklassmänniskorna snälla och ”köper syrsans låtar, sjunger dem och tar hand om syrsan under dess ålderdom”.

Vad Helmerson tycks renons på är fattningsgåvan att även om man får det ”borgerligt bra” så kan man se vad som är ticky-tacky, alltså i själ och medvetande se skenheligheten och solidariskt i vart fall sjunga med syrsorna för att öka medvetenheten. Man behöver inte bli nyliberal när man växer upp, utan kan förbli vänster, ja rent av kommunist med tanken att kakan skall delas mer rättvist.

Den unge Eric tyckte att nyliberalen var alltför ensidigt ticky-tacky?!
Det är som om nyliberalen har en hemlig dragning till det som ligger till vänster, men då gäller det ju att svabba till ordentligt så att det framgår att man står på ”rätt” sida: Efter att ha antytt att Seeger sjöng sånger som passade till omdömet ”den mest skenheliga som skrivits” och inte var särskilt originella och hänfört Seegers tankegods till en världsfrånvänd protestkultur, känner Helmersson att han tagit i och avrundar med att ” hans sångskatt är ovärderlig”. Det var nog den unge Eric som till slut tyckte att nyliberalen var alltför ensidigt ticky-tacky?!

... where have all the flowers gone …Oh, when will they ever learn?