TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 
Startsida | Bakgrund | Visioner | Min blogg | Publicerat | Diskussionsforum | Gästbok | Länkar
Nyliberal marknad är välfärdens dödgrävare - vi Socialdemokrater bör lämna "mitten" o åter till jämlikhet, blandekonomi och kollektiva skötselformer!

Nyliberalismen och ”valfrihetslösningar” har kört Sverige i botten i flera avseenden
Det finns en person som jag alltid och regelbundet läser med respekt. Ja, jag skulle kunna kalla henne min politiska guru, nämligen den socialdemokratiska ideologen Anne-Marie Lindgren. Hon summerar i Aip under Politiken skall inte vara ortodox . Hon skriver:.. den ortodoxa marknadsliberalism, som dominerat världen de senaste decennierna, har fört in en god del av Europa i en djup ekonomisk kris, som försämrat livet och förstört handlingsfriheten för många miljoner människor och hotar i förlängningen både politisk och social stabilitet… Kommunismen misslyckades. Nyliberalismen misslyckades också.


Vilka misslyckanden?
Man kan ta några punkter ur dagens debatt.
• Det råder numera stor enighet om att finansmarknaderna har stor del i den ekonomiska krisen; vinstintresset måste kontrolleras genom ett politiskt regelverk.
• Ojämlikhet skapar sociala problem och spänningar mellan olika grupper, som i sin tur kan hota demokratin.
• Privat vinstintresse är inte ett bra styrmedel inom skola, vård och omsorg och måste hållas under stark politisk kontroll.
• Arbetslivet har blivit hårdare och villkoren mer osäkra, vilket hänger ihop med att arbetsrätten urholkats och de fackliga motvikterna försvagats.
• ”Marknaden” kan inte lösa miljöproblemen; utan måste lösas politiskt.
• ”Marknaden” klarar inte bostadsbyggandet i tillräcklig omfattning.
• ”Marknaden” har visat sig inte klara järnvägstrafiken, apoteksväsende, bilinspektion osv på ett flertal områden, där avregleringar gett resultat i sämre service, bristande funktion och dyrare för samhället och enskilda.


Vad gör vi då da, när vi inser misslyckandet?
Ja man kan fundera över lösningarna - vad sägs om hederliga gamla Socialdemokratiska lösningar
• Jämlikhetsidealet, det som på allvar innebar likvärdiga chanser och likvärdiga rättigheter för alla.
• Blandekonomin, som vet att marknaden klarar en del men inte allt, och att önskan om vinst förvisso är en betydelsefull drivkraft men inte nödvändigtvis sammanfallar med andra viktiga intressen i samhället.
• samhälleliga, gemensamma, angelägenheter också sköts bäst i gemensamma former, vilket ytterst grundar sig på kunskapen att vi alla som individer är samhällsvarelser



2014-01-14, 22:04  Permalink
Andra bloggar om:  
  Kommentar av Lars Flemström - 14 januari 23:34, 2014  
"Privat vinstintresse är inte ett bra styrmedel inom skola, vård och omsorg och måste hållas under stark politisk kontroll." Denna försiktiga formulering kan man inte invända mot.

Men om jag nu får vara petig, så kan jag inte bokstavligen hålla med om att Marknaden har visat sig inte klara järnvägstrafiken. De kraftiga volymökningarna av både passagerarantal och gods talar motsatt språk. Däremot kan man tala om ett katastrofalt misslyckande för systemet med upphandling av banunderhållet från en statlig och ett stort antal privata aktörer.

En fjärdedel av tågförseningarna beror på orsaker, som tågoperatörerna råder över, och tre fjärdedelar på orsaker som Trafikverket råder över. Ingen av den senaste tidens urspårningar beror på fel på den rullande materielen, utan på av Trafikverket kända spårfel.

För att ett system med upphandling av banunderhåll ska fungera och ge några vinster, krävs frikostiga bandispositioner, och sådana kan inte ges på järnvägar med mycket trafik utan inställda tåg och trafikstörningar som följd. Underhållet av de järnvägarna bör alltså utföras i statens egen regi.


Bo Widegren: Järnvägstrafiken står för både tågen och bandelen så fel var väl inte mitt sammanfattande påstående. Jag menar att det om man nu skall specificera finns även andra orsaker och det är just uppdelningen på olika aktörer både när det gäller planering och underhåll av bandelen. Och om jag får vara petig vad är det för rim och reson att tillåta volymökningar så att tillräckligt omfattande bandisposition för underhåll inte kan ges? Överhuvudtaget är den övergripande styrningen eftersatt just genom att så många delar överlämnats till Marknaden just det jag påstod.
  Kommentar av Lars Flemström - 15 januari 13:27, 2014  
Marknadsliberalernas misstag är att de tror att kapitalismen är självreglerande när den i själva verket är självförstörande. Därför behövs regleringar även av områden, där marknadsekonomin till synes fungerar alldeles utmärkt. Frågan är då om det finns områden där det behövs särskilt kraftiga regleringar för att en konkurrensutsättning ska fungera, och om det finns områden som inte alls lämpar sig för konkurrensutsättning. Jag menar att järnvägsTRAFIKEN är ett exempel på det första och att järnvägsUNDERHÅLLET är ett exempel på det andra, vad gäller starkt trafikerade bandelar.

Det är emellertid inte så, att de bandispositioner för underhållsåtgärder, som kan ges per dygn eller vecka, inte räcker till. Men man måste anpassa arbetssättet till bandispositionernas längd. Med korta arbetspass för att tåg ska passera blir det lite effektiva arbetstid i procent av total arbetstid. Personal och maskiner kostar pengar oavsett om de utnyttjas effektivt, eller inte. Dessutom ställer försenade tåg till det, så att ett arbetspass kanske inte alls kan utnyttjas. För att en entreprenör ska kunna räkna på ett anbud, måste han kunna göra en säker uppskattning av hur lång tid sammanlagt (effektiv arbetstid + spilltid + återställande av spåret i trafikdugligt skick efter varje arbetspass + transport av maskiner till uppställningsspår) jobbet kommer att ta.

När Trafikverkets gd Gunnar Malm påstår att entreprenörerna kan göra jobben 25 % billigare, jämfört med om de görs i statens egen regi, så är det en jämförelse mellan olika arbetsmetoder (mellan bandispositioner av olika längd) och inte mellan olika utförare. Vad Gunnar Malm än har inbillat regeringen, så kan personal med staten som arbetsgivare arbeta lika effektivt som personal med en privat arbetsgivare.

Det finns alltså en konflikt mellan låga kostnader och höga "vinster" i banunderhållet, och få förseningar, låga kostnader och höga vinster i trafiken. Högre kostnader för banunderhållet borde alltså kompenseras med högre vinster i trafiken, om man gör en samhällsekonomisk i stället för företagsekonomisk kalkyl. Men konkurrensutsättningen och upphandlingen av banunderhållet bygger på enbart på företagsekonomiska kalkyler, vilket strider mot en grundprincip i det trafikpolitiska beslutet 1988.

Enligt detta beslut betalar tågbolagen banavgifter, som motsvarar den samhällsekonomiska kostnad som varje enskilt tåg orsakar. Man kan diskutera om dessa avgifter är för låga, men det är en politiskt känslig fråga. Men hur som helst borde tågbolagen få det som de betalar för, nämligen spår att köra på vid fastställda tider, och inte bara på de tider, som ger de största vinsterna för underhållsbolagen, så att de kan pressa sina anbud

Banunderhåll är inget självändamål, utan det är till för tågbolagen, som är till för sina kunder, d.v.s. resenärer och godstransportköpare. Jag hoppas härmed ha förklarat varför det går bra att köra tåg i privat regi och varför det inte går lika bra att bedriva banunderhåll i privat regi. De påstådda 25 % vinsterna med nuvarande upphandlingssystem av banunderhåll är närmast att beteckna som en bluff, som regeringen har gått på .

Dessutom verkar det som att Trafikverket medvetet sparar ihop lindriga fel, som borde åtgärdas akut, till det periodiska underhållet, med ren chanstagning att de lindriga felen inte ska förvärras och bli allvarliga fel under tiden.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!

Bo Widegren

Valkrets:
Ystad, Skåne

Visa mina kontaktuppgifter
Senaste blogginläggen
Arkiverade blogginlägg
Jan 2023 [1] Maj 2022 [1]
Feb 2022 [1] Jan 2022 [2]
Nov 2021 [2] Mar 2021 [1]
Feb 2021 [1] Jan 2021 [5]
Dec 2020 [1] Nov 2020 [1]
Okt 2020 [2] Apr 2020 [1]
Mar 2020 [2] Feb 2020 [2]
Jan 2020 [3] Nov 2019 [1]
Okt 2019 [5] Sep 2019 [1]
Aug 2019 [1] Apr 2019 [11]
Mar 2019 [11] Feb 2019 [4]
Jan 2019 [6] Dec 2018 [4]
Nov 2018 [9] Okt 2018 [2]
Sep 2018 [4] Aug 2018 [2]
Jul 2018 [2] Maj 2018 [6]
Apr 2018 [10] Mar 2018 [2]
Feb 2018 [7] Jan 2018 [12]
Dec 2017 [1] Nov 2017 [12]
Okt 2017 [11] Sep 2017 [11]
Aug 2017 [1] Jul 2017 [6]
Jun 2017 [4] Maj 2017 [4]
Apr 2017 [4] Mar 2017 [8]
Feb 2017 [6] Jan 2017 [10]
Dec 2016 [9] Nov 2016 [9]
Okt 2016 [11] Sep 2016 [15]
Aug 2016 [15] Jul 2016 [5]
Jun 2016 [4] Maj 2016 [6]
Apr 2016 [2] Mar 2016 [3]
Feb 2016 [7] Jan 2016 [13]
Dec 2015 [4] Nov 2015 [7]
Okt 2015 [6] Sep 2015 [8]
Aug 2015 [7] Jul 2015 [5]
Jun 2015 [9] Maj 2015 [2]
Apr 2015 [4] Mar 2015 [6]
Feb 2015 [10] Jan 2015 [4]
Dec 2014 [12] Nov 2014 [12]
Okt 2014 [16] Sep 2014 [9]
Aug 2014 [12] Jul 2014 [10]
Jun 2014 [6] Maj 2014 [8]
Apr 2014 [5] Mar 2014 [7]
Feb 2014 [13] Jan 2014 [14]
Dec 2013 [9] Nov 2013 [11]
Okt 2013 [15] Sep 2013 [17]
Aug 2013 [10] Jul 2013 [15]
Jun 2013 [14] Maj 2013 [10]
Apr 2013 [8] Mar 2013 [12]
Feb 2013 [10] Jan 2013 [8]
Dec 2012 [9] Nov 2012 [6]
Okt 2012 [13] Sep 2012 [8]
Aug 2012 [7] Jul 2012 [12]
Jun 2012 [5] Maj 2012 [6]
Apr 2012 [5] Mar 2012 [6]
Feb 2012 [12] Jan 2012 [21]
Dec 2011 [19] Nov 2011 [18]
Okt 2011 [15] Sep 2011 [11]
Aug 2011 [13] Jul 2011 [16]
Jun 2011 [13] Maj 2011 [15]
Apr 2011 [11] Mar 2011 [19]
Feb 2011 [5] Jan 2011 [25]
Dec 2010 [20] Nov 2010 [17]
Okt 2010 [16] Sep 2010 [25]
Aug 2010 [10] Jul 2010 [1]
Jun 2010 [4] Maj 2010 [4]
Apr 2010 [11] Mar 2010 [13]
Feb 2010 [16] Jan 2010 [17]
Dec 2009 [18] Nov 2009 [11]
Okt 2009 [14] Sep 2009 [6]
Aug 2009 [6] Jul 2009 [3]
Jun 2009 [9] Maj 2009 [15]
Apr 2009 [9] Mar 2009 [13]
Feb 2009 [14] Jan 2009 [16]
Dec 2008 [8] Nov 2008 [19]
Okt 2008 [25] Sep 2008 [19]
Aug 2008 [18] Jul 2008 [10]
Jun 2008 [15]  
Sök på webbsidan



Bo Widegren, 27177 Löderup, Skicka e-post till mig
Copyright © 2025 Bo Widegren, www.s-info.se
0,03003