Om affärsidén är att ge vinst så kanske det ger andra prioriteringar än kvalitén i undervisning, sjukvård och omsorg?
Det finns en krönikör som är helt suverän, nämligen Nina Björk, Hon har en politisk klarsyn skarp som en rakkniv som skär igenom alla krystade dumheter. I söndagens Godmorgon, Världen! pratade hon under rubriken Lagen om friskolor är schizofren. Hon började med att fråga (fritt efter anteckningar under programmet): Vad är en affärsidé. Jo,en tanke om att göra en grej på billigast möjliga sätt, för att få största möjliga vinst. Ju mindre omkostnader ju större vinst. I Uppdrag granskning valde friskolorna den snälla flickan för att inte få ökade kostnader för extrapersonal mm. Friskolor styrs av affärsidén att göra vinst och då blir kravet att sörja för en god utbildning satt i andra hand. Det gäller att undvika mer lärarkrävande undervisning och omsorg för mer vårdkrävande.  Det är inte elakt vilja som företagare få vinst. Skattefinansierad verksamhet är något annorlunda, nämligen att man avsätter medel för något som är olönsamt, alltså inte vinstgivande. Därför blir krav på lönsamhet och marknadsanpassning i offentligsektorn schizofrent. I denna förvirring måste vi återgå till det grundläggande: varför drivs företag, varför drivs skolor, varför drivs teatrar? Är syftet att uppnå vinst så blir besluten och prioriteringarna annorlunda än om man avser att ordna utbildning eller konstsnärlig verksamhet.

Partiledningen jobbar bra på vissa områden men låter tågen – helt i onödan - gå på andra
Jag ger partiledningen all lov för att man byggt upp ett starkt förtroende efter det lågvatten partiet befann sig i. Arbetsmarknadspolitik och utbildningssatsningar för att motverka arbetslöshet är bra skött. Men jag begriper mig inte på partiledningens tvekan att konfrontera Högerregeringen på punkter där den uppenbarligen misslyckats
• Skolan och utbildningen, det är bra med en skolkommission men det räcker inte eftersom det skulle ta flera år innan man kunde ta fram åtgärder.

Vi måste skaffa annan styrning än New Public Management och andra ekonomisystem!
• Marknadsanpassningar av välfärdssektorn som väl beskrivits av Marciej Zaremba i Patientens pris: ett reportage om den svenska sjukvården och marknaden, vilket i sin tur bygger på artiklar i Dagens Nyheter NPM har också ingående kritiserats av idéhistorikern Sverker Sörlin Den svenska skolans ödesväg och forskaren i internationell politisk ekonomi, freds- och utvecklingsstudier Jens Stilhoff Sörensen Det postdemokratiska samhället och Den tysta revolutionen. Forskaren Paul Batalden, som studerat strategier för att förbättra hälso- och sjukvården. Välfärden fordrar nya styrsystem avpassade för ickevinstdrivande verksamhet.