I går skrev jag Svenskt Näringslivs blodhundar Eklund och Kelman attackerar för att behålla vinst och NPM-styrning i välfärden! På mejlen i dag har jag fått följande mejl från en av huvudpersonerna och svarat honom:

Bo,
Tack för att du påminde mig om varför jag lämnade partipolitiken: En arena där man t.o.m i de interna diskussionerna alltför ofta struntar i sakfrågan men ägnar desto mer tid åt misstänkliggörande och etikettering - medan man förklarar att allt vid sidan av den egna renheten är förkastligt, korrumperat och att den som tycker annorlunda än en själv är köpt och har onda avsikter.
Näringslivets blodhund Klas

Klas E,
det är ganska bekvämt att misstänkliggöra "partipolitiken" och därmed
demokratin. Symtomatisk har du inget att säga om det som bloggen handlade om nämligen att du och din kollega ägnar er åt ensidigt ekonomiskt tänkande. Sådant ensidigt ekonomiserande har - som du tydligen inte observerat - lett
till stora besvärligheter för välfärden, men även polis- och rättsväsendet.
Som de replikereande forskarna sa: "Sammantaget representerar NPM en helt annan logik än den som grundas i ett professionellt ansvarstagande. Det senare vilar på ömsesidig tillit och moraliskt omdöme, det vill säga ett förhållningssätt i relationer som NPM snarast undergräver genom sina mätsystem för standarder och förutbestämda indikatorer". Du har också en rad "uppror" både från profession och allmänhet.

Det är alltså inte så att jag tror att du har onda avsikter, bara att du
och din kollega är för enkelspåriga. Eller som blodhundar bara följer ett
spår i taget. Jag tror inte heller att du är köpt, bara att du och din
familj har sin utkomst genom Wallenbergarna och Svenskt Näringsliv. Och
ställde du inte upp på deras regler så skulle du och övriga familjemedlemmar
inte ha dessa förmåner. Detta är knappast misstänkliggörande och
etikettering utan bara ren logik. Bäste Klas, jag tror inte alls att du
har onda avsikter bara att du och jag - och alla andra forskare och
politiker som sagt emot dig - har annan värdegrund. Slutligen konstaterar
jag att du inte på en enda punkt använt sakskäl emot det jag anfört i
bloggartikeln. Ditt känsloutbrott snarare bekräftar det jag sagt.
Med vänlig hälsning
Bo W