Bussarbetsgivarnas hårdnackade motstånd mot löneökning och justa arbetsförhållanden
Nu har busstrejken pågått en vecka och ingen ljusning: Avbryter samtalen om busstrejk. Konflikten handlar bland annat om bussförarnas schemaläggning och en lönehöjning på 1 760 kronor under tre år. Facket kräver också att personalen ska kunna följa med om entreprenören byts ut. Förhandlarna säger att man försöker hitta lösningar. Schemaläggning och löneförhöjning är en del av vanlig avtalsrörelse och kan förmodligen genom medling lösas. Svensk Näringsliv ylar naturligtvis: ”Det här är en aggressiv upptrappning av konflikten. Att redan innan första strejkdagen varsla om fler konfliktåtgärder visar på att man inte är intresserad av en lösning utan konflikt”.
Klokt nog är man tyst om arbetsgivarnas förhandlingsvilja.

Upphandling undergräver arbetstrygghet

I SvD skriver folkpartisten Johan Enfeldt om Principer på spel i busskonflikten. På arbetsmarknaden har fasta anställmingar reducerats till en sorts fyraåriga projektanställningar. Vid varje upphandling har anställda tvingats att söka om sina anställningar, varvid den nya arbetsgivaren kunnat välja och vraka. Detta innebär att anställningstryggheten i vissa lägen upphört. Bostadsmarknad, familjebildning och kommunernas planering är bara några saker som påverkas om en växande del av befolkningen saknar det papper som i många fall är en grundförutsättning för att skaffa en varaktig egen bostad, vare sig det handlar om att låna pengar för att köpa eller för att få ett hyreskontrakt. Har jag en fast anställning så skall det gälla även mot en ny arbetsgivare som vunnit en upphandling. Enfeldt anser att ”Ytterst är det en politisk fråga om personalen på ett bussbolag ska behöva söka sina jobb igen om en ny entreprenör tar över.”

Självklart måste frågan om anställningstrygghet lösas

Ett av Kommunals krav är alltså ”vid trafikupphandlingaroch entreprenörsbyten ska all personal övertas av den nya entreprenören eller underentreprenörer”. Här finns flera olika lösningar, nämligen att det tas in i kollektivavtalet som Kommunal begärt eller att det regleras i den kommunala upphandlingen eller genom exempelvis tillägg i lagen om anställningstrygghet. De två sista alternativen är vad Enfeldt talar om såsom en ”politisk lösning” och på sikt är naturligtvis en sådan lösning självklar då situationen med upphandlings finns på fler områden än busstrafiken. Något hinder finns därmed inte heller att mer provisoriskt läka denna uppenbara brist genom kollektivavtalet. Trots att detta är politisk fråga, där man lämnat arbetsgivarna för stor frihet i samband med upphandling, är kommentarerna från politisk håll beklämmande få. Har bara hittat Dagens Arenas Björn Elmbrandt som signifikant valt att skriva under rubriken Vilda västern i busstrafiken.