Skål Erik, för att du är en His Masters voice!
I dag annonserades att på den Liberala Dagen (sic!), då diverse ledarskribenter av nyliberalt slag samlas för att kamma varandra medhårs. Liberala skrivarpriset har delats ut till Erik Helmerson på DN för ”stilistiskt och med nya perspektiv och ämnesval ha utvecklat den liberala opinionsjournalistiken”. Med detta menas att han utmärkt sig såsom hårdför socialdemokratätare och honungsöt alliansprisare. Ja, han är helt enkelt djävligt borgerlig. Och nu får han sin belöning ett köttben från His Master.
För den liberala pressen är detta alltså ett led i marknadsföringen.
Den nyliberala huvuduppgiften: Försvar av alliansregeringen
Ett exempel på detta med ”nya liberala perspektiv” är Helmerssons insats för att försvara Jasenko Selimovics brevsvar Jonas, min vän! till Jonas Hassen Khemiris brev Bästa Beatrice Ask . Helmersson skriver under rubriken Intolerans från de toleranta om de ”gläfsande sekteristerna” sätt att dominera debatten . Vad Helmersson ”liberalt stilistiskt” gör är att försvara att Högerregeringens perspektiv förs ut genom att statssekreteraren hos Ullenhag med försåtligt personlig ton försöker ta udden av Khemiris kritik. Jag har berört saken på min blogg.
Den nyliberala andrahandsuppgiften: att gnälla på allt vänster om Björklund
En annan röd tråd genom Helmerssons nyliberala skriftställarskap är hans ständiga gnällande på allt till vänster om Björklund. I strävan efter ”nya liberala perspektiv” gav han sig t.o.m. på filmen om Olof Palme under rubriken Stjärnglansen bländar blicken. På min blogg diskuterade jag detta under rubriken Helmersson en elak fa'n utan minsta stjärnglans.
Vänsterpressföreningen är inte mer vänster än Urban Bäckström
Nå vad är det nu för jeppar som delar ut sådana här priser som lär vara på 20.000 kr? Sveriges Vänsterpressförening delar sedan 2001 tillsammans med Liberal Press ut ett årligt skrivarpris till "en skribent som med ett levande språk fört den politiska debatten framåt i liberal anda". Namnet Sveriges vänsterpressförening hänför sig till förhållanden kring unionskrisens 1905, men framstår i dag som en falsk varubeteckning, om man inte räknar Urbam Bäckström som vänster. Ser man till vilka som tidigare fått det så är det DN-journalisterna Susanna Birgersson och Hanne Kjöller samt i övrigt idel nyliberalt välmeriterade skribenter på klart borgerliga tidningar. Med andra ord den som slickar rätt husse och skäller på rätt personer är Husses favioritjycke!