Inte bara trolöshet mot huvudman utan även förskingring
Men enligt min mening begränsar sig inte den borgerliga majoritetens ansvar till det som Wolodarski angriper, nämligen vad kan kallas trolöshet mot huvudman, alltså reapriset, utan även det som kan kallas förskingringen av kommunens egendom. Tidigare finansborgarrådet Kristina Axén Olin och finanslandstingsrådet – numera landshövdingen i Stockholm - Chris Heister (M), skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) och äldreborgarrådet Ewa Samuelsson (KD) har alltså inte bara i strid med          gällande lagstiftning så gott som gett bort kommunens egendom i gåva utan också därmed slumpat bort framtida inkomstmöjligheter och ställt kommunen utan lämpliga lokaler för fortsatt verksamhet. Och uppsåtsfrågan är klar: Dåvarande moderata finansborgarrådet Kristina Axén Olin  var drivande i att sälja kommunal verksamhet. Trots att Stockholmarna har förlorat miljontals kronor på affären anser hon inte att det var fel. Det var en medveten politik vi drev, säger hon.

Borgarnas välplanerade rån av Stockholm
I dagens ledare skräder DN inte orden Ett ideologiskt haveri.

Bild av Bard

Avknoppningsskandalen handlar om pengar. Som  i gårdagens DN tydligt visats låg priset som betalades för de enheter som Stockholms stad sålde under 2008 långt under deras faktiska värde. Sammanlagt fick staden 3,4 miljoner kronor. Uppskattningen som företagsvärderingsexperten Tomas Hjelström gjort på DN:s uppdrag visar att verksamhetens värde på den öppna marknaden i dag ligger närmare 82 miljoner kronor... Den dåvarande borgerliga stadshusmajoriteten slumpade helt enkelt bort kommunala tillgångar. DN pekar på att det stred både mot EU:s konkurrensregler och kommunallagens förbud mot att gynna enskilda och ... att försäljningen bedrevs i en rättslig gråzon kunde inte undgå någon. DN tycker att det är förmildrande att verksamheten såldes till de anställda... Tonvikten låg inte på själva privatiseringen utan på det utrymme som skapades för verksamhetens eldsjälar... Ideologisk bekvämlighet sattes före respekten för både lagen och väljarna.

Även DNs bistra kritik är egentligen en skönmålning
Apropå DNs ledare som i och för sig får anses ovanligt kritisk för att vara en borgerlig tidning. Och varken Expressen eller SVD har sagt ett pip. Men ändå är det inte en skönmålning av något som är rena överlagda rånet på öppen gata? Tänk tanken att en vd sålt ett företag till de anställda för värdet av kontorsmöblerna och

**Bild av Nyberg

aktieägarna ilsknar till och anmäler vd:n för missbruk av sin ställning och förskingring av företagets egendom. Då skulle DN ha framträtt som vdns försvarsadvokat och vädjat om förståelse därför att hen i alla fall gynnat de anställda som brann för verksamheten. Är det någon som håller med mig när jag påstår att DN just i det fallet hade dåligt omdöme och att det var rätt att vdn fick skaka galler för trolöshet mot huvudman och förskingring? Dessutom: är det troligt att samma krets som den falang vdn tillhörde skulle få förnyat förtroende? Nä, så korkad kan man ju inte vara!