George Cederskog på DNKultur har gjort en urfin intervju med Stfan Jarl . Tyvärr är den bara tillgänglig för premueranter. Jag gör några citat som talar för sig själv och som även innefattar precis det som jag också känner.

De rikas revanch

Vår tid innebär ”de rikas revansch”. Folkhemmet plundras och skattepengarna hamnar -med tanke på Carema -på Jerseyöarna... Sverige var en gång ett av världens bästa länder att leva i. Jag är bestört över att vi accepterar att vi nu blir rånade. Finansinstitutionerna har trettiodubblats i storlek sedan 1980. Sverige har fått 10 procent fler miljardärer enbart under 2012, miljardärernas totala förmögenhet motsvarar 40 procent av Sveriges BNP … Det här ,,, kommer att få konsekvenser för våra barn och barnbarn.
Jag tillfogar: Detta samtidigt som vi har den största arbetslösheten i mannaminne och inga kraftresurser sätts in för mota den. Kommunikatonerna inte fungerar: Sjukvården inskränks så att patientsäkerheten ifrågasätts. Skolorna utvecklas till elitskolor där stor del av eleverna lämnas åt sitt öde. Detta samtidigt som dessa samhällsfunktioner överlåts till privata utförare som tillåts tjäna pengar på vår utbildning, sjukdom och ålderdom.

Kundrelationer i ett NU-samhälle.

En besatthet av konsumtion som förvandlat relationer till kundrelationer i ett ”NU-samhälle” där alla vill ha allt och omedelbart och där också lågkonjunktur och djupa kriser blir lönsamma för somliga. De forskare som presenterar bevis för att jämlika samhällen skapar mindre våld och ohälsa bland medborgarna inte får genomslag och möts av massiva motkampanjer av kapital- och vinstintressen.

Smärtpunkten som vi ännu inte riktigt känner

Snart är smärtpunkten nådd. Den här förvandlingen har gått så fort så att folk länge bara andlöst sett på, men nu börjar det sjunka in också i medelklassen. När den dåliga skolan kränker en eller medelklassen hamnar på sjukhus som städas sämre än Statoilmackar eller mamma och pappa hamnar på ålderdomshemmet så får man se facit. Vi ser inte facit tillräckligt tydligt, ännu.
Jag tillägger att det är Socialdemokraters uppgift inte att marschera i mittfåran utan visa på denna bild och ge ett gångbart alternativ.

Empatin försvagas alltmer i vårt samhälle och det lämnar varje människa åt sig själv. Detta innebär en förnekelse av vad vi är.
Jag ger slutsatsen att det är dags att sätta p för Högerkrafterna!