På Jonas Morians blogg fanns följande att läsa: Jobb i vår 10 december 2012, I dag meddelas att jag fr o m januari kommer att vikariera som presschef på arbetsgivarorganisationen Almega. Jag täcker upp för den ordinarie under hans föräldraledighet. Jobbet är ett uppdrag, och jag kommer att ha en del mindre jobb som löper parallellt med detta.Jag ser fram emot chansen att få axla pressansvar för en stor organisation som är så aktiva i samhällsdebatten som Almega... På promemorian presenterar han sig så här: Med över femton års erfarenhet av professionellt informationsarbete i en rad olika organisationer och företag... kan Jonas Morian snabbt sätta sig in nya komplexa frågor och hitta budskap att kommunicera. Han har stor erfarenhet av presskontakter, att formulera strategi och att få ut rätt budskap i rätt kanal... bistå med att avlasta presstjänsten...och agera ”grindvakt” – dvs. sköta presskontakter.
På Almegas hemsida finns också följande notis:
********************** Naturligtvis är det glädjande när någon har förmågan att framgångsrikt utnyttja de erfarenheter man fått under sitt liv. Jag missunnar inte Göran Persson, lobbyföretaget JKL Group, Klas Eklund, chefsekonom på SEB och medlem av Högerregeringens framtidskommission, eller Stefan Stern, Magnora
S-stämpeln är ett falskt försök att ge sken av att det som sägs är s-märkt Det här sagda skall inte ses som ett moraliserande eller klander utan bara ett krav på att man inte försöker blanda bort korten för oss som läser deras alster eller hör deras uttalanden. När Göran Persson nu säger till Affärsvärlden att vi bör gå med i EMU är det inte som Socialdemokratisk partiledare även om tidningen försöker anlägga den tonen utan som lobbyist för en rad Skall vi i Malmö FF lita på vad tränaren i Helsingborgs IF säger..? Vad är då Jonas Morians bockfot? Ja han beskriver den ganska bra själv, nämligen att fungera som ”grindvakt”. En grindvakt ser till att bara för företaget bra information kommer i media och att – när något obehagligt kommit ut – skadan begränsas genom att inga ytterligare uppgifter sprids samt att på lämpligt sätt alternativ information planteras genom de särskilda kanaler grindvakten har upprättat tidigare. Hen skall alltså fungera som ett filter visavi media och plantera motpropaganda genom sina tidigare upparbetade kanaler. Det har alltå ingenting med en ärlig öppenhet att göra utan är tänkt som ett hinder för demokratisk insyn i företagen som anställt honom. Det kan visserligen tänkas att Jonas Morian någonstans lägger upp praktiska strategier för Almega Almega är en aggressiv arbetsgivar- och branschorganisation för tjänsteföretag och den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv. Medlemsföretagen representerar ett 60-tal branscher inom den svenska tjänstenäringen. Almega erbjuder förutom sedvanlig rådgivning i olika arbetsgivarfrågor och bedriver lobbyarbete för att förbättra villkoren för arbetsgivare och tjänsteföretagare. Tre av de mest kontroversiella
2012-12-13, 23:14 Permalink
Andra bloggar om: Socialdemokrati socialdemokrater jonas morian almega svensk näringsliv arbetsgivare göran persson klas eklund stefan stern bo widegren
Hrmmm jag skall läsa ditt inlägg en gång till när jag kommer hem från jobbet ikväll men spontant så väcks det lite frågor och kanske speciellt relaterat till:
- vilket jobb får jag ha om jag skall vara trovärdig socialdemokrat? - vilken mall skall jag bedömas med genom livet som socialdemokrat? avviker jag från den rätta lära och blir utesluten om jag inte tycker enligt kärnan? - kan man vända på ditt resonemang och då kalla de socialdemokrater som använder kommunistresonemang i vissa frågor på samma sätt? Det finns en rad politiker, skribenter här inne som mycket tydligt lika gärna skulle kunna vara med i V Det blir lite granna som kamelen och nålsögat och himmelriket att bli godkänd som Socialdemokrat. Duger jag i syndakatalogen eller kommer de äldste strax att proklamera guds vilja? tidiga tankar över en kaffekopp framför kaminen. Strax iväg till jobbet och jag är socialdemokrat fast jag är chef. fast å andra sidan numera är jag ju chef inom den rätta organisationen halleluja så just nu är jag nog godkänd ;-)
Än en gång får jag anledning att fascineras över vilket intresse enskilda socialdemokratiska partimedlemmars yrkesliv utanför partipolitiken ådrar sig en del s-bloggare. I mitt fall är det knappast första gången jag föräras i princip ett helt inlägg på temat. Däremot noterar jag att en del jobb – som t ex mitt inhopp som pressansvarig på RFSU – inte verkar provocera lika mycket. Uppenbarligen finns det någon slags inofficiell lista över vilka jobb sossar får ta och inte. Den vore oerhört intressant att få läsa.
Men okej, låt mig få kommentera ovanstående blogginlägg lite sakligt: Sedan ungefär två år driver jag en enskild firma där jag försörjer mig på kommunikationsarbete av olika slag. Det jag betecknar som ”grindvakt” handlar just om att sköta presskontakter. I princip alla företag, organisationer, myndigheter och partier har sådana anställda. Oftast handlar jobbet om att slussa journalistförfrågningar rätt. Allt kan t ex inte besvaras av vd, ordförande, generaldirektör eller partiledare – då skulle de knappt ha någon tid över för annat. Andra aspekter av jobbet handlar om att hantera knepiga situationer och i möjligaste mån (när medielogiken så tillåter) föra ut ett korrekt budskap. Detta är inga konstigheter. Jag har länge varit aktiv i debatten om välfärdens organisering och finansiering. Det var jag redan innan jag började jobba på Attendo, och jag har fortsatt vara det sedan dess. För mig som politiskt engagerad, med en historia inom socialdemokratin som började i 14-årsåldern, har det aldrig varit något konstigt att delta i samhällsdebatten. Jag har skrivit insändare och debattartiklar, bloggat och suttit med i tv-soffor. Det är så jag tycker att vi som vill påverka politiken bör agera. Däremot är det sorgligt att detta ska misstänkliggöras för att handla om lobbyverksamhet för andras räkning. Min integritet är viktig för mig. När jag skriver under på något så handlar om saker jag tror på. Jag kan inte uttala mig för andra, men när jag presenterar mig som socialdemokrat så handlar det om en viktig de av min identitet. Jag har som sagt varit socialdemokratin trogen i många år – och mina värderingar har jag alltid med mig. Att få detta ifrågasatt av partivänner är faktiskt kränkande. Det är inte alla förunnat att fritt kunna välja sin arbetsgivare. Och socialdemokratin hade nog inte mått bättre av att alla dess sympatisörer vore yrkespolitiker, partiombudsmän, fackligt anställda eller verksamma inom arbetarrörelsen närstående organisationer. Mångfalden berikar, liksom erfarenheter från andra sektorer i samhället. Jag hoppas och tror att de jobb och uppdrag jag har ska ge kunskaper som socialdemokratin har nytta av.
En helt logisk utnämning av en person som aldrig varit socialdemokrat i skäl och hjärta. Glöm inte bort att Morian också varit pressansvarig hos det skandalomsusade vårdbolaget Attendo Care, vars olika klavertramp han envetet försvarade.
Mycket bra skrivet. Någonstans går det en gräns. En gräns som gör att man upphör att vara sosse! Socialdemokrati är ju faktiskt inte en bokstav ( eller enbart pragmatism, vägen till makt mm ), utan också en idé/föreställning om hur ett samhälle ska se ut. Det går inte att böja begreppet S i all oändlighet. Till slut når man gränsen. Om inte vissa förstår att gränsen är passerad ( ingen nämd eller glömd ) får väl andra tala om att nu är det stopp! Nu har du övergivit S som idé! Det är tid för dig att inse det och byta spår i livet!
Jag har en faktafråga.
Jag anges som en person som, alltid åberopar min s-bakgrund. Eller för att citera ordagrant: "Varför åberopar alltid dessa som ställt sig kapitalets och högerns tjänst alltid sin S-bakgrund?". Bo, kan du förklara hur och när jag gör detta? Inte bara då och då utan "alltid"? Konkreta exempel, tack! Klas Bo Widegren: Jag har sett det i flera sammanhang. Ja du kommer ihåg när jag förra gången skrev liknande. Men för att hålla sig till den hänsvisning jag gjort i denna bloggartikel: Upplysningarna om författaren vid DN-artikeln är bl.a. Klas Eklund arbetade i regeringskansliet under 1980-talet, som rådgivare till Olof Palme och Kjell-Olof Feldt. Och det är ju sant, men innehållet präglas mer av dina nuvarande uppgifter. Men det är ju riktigt att du "inte gör det" utan den tidning som vill ha in din ståndpunkt
Bo,
Du har en (1!) konkret illustration till att jag "alltid åberopar" min s-bakgrund. Men i det fall du tar upp är det en tidningsredaktion - inte jag - som på eget initiativ redovisar detta som fakta. Men räcker detta för att påstå att jag "alltid åberopar" min s-bakgrund? Alltså inte någon annan utan jag själv? Och inte någon enstaka gång utan "alltid"? Vore det inte på sin plats att du backar från det där påståendet? Klas Bo Widegren: I din första kommentar ville du ha konkreta exempel. När jag så nämnde ett så vill du ha flera. När jag förra gången sa: det är ju riktigt att du "inte gör det" utan den tidning som vill ha in din ståndpunkt. Då kräver du att jag backar. Jag vet inte om du har svårigheter att läsa innantill men fyller inte sentensen "..inte gör det" utan den tidning.." just en total backning? Tycker du inte själv, Klas, att du är litet väl överkänslig? Jag har nu läst CV på din blogg och bl.a. följande klipp i GP http://www.gp.se/ekonomi/1.151873-byrakratin-fick-socialdemokraten-eklund-att-snegla-at-moderaterna?m=print. Då förstår jag att du vill ha en total dimnma över ditt s-förflutna. Du får ursäkta att jag som gammal fortfarande erinrar mig "Feldts pojkar". /Bo Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg! |