TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Kan någon tänka sig följande inledning på en debattartikel:

Det krävs en lag för att garantera att alla företagare som sysslar med sjukvård, äldreomsorg och skolundervisning skall ha en garanterad vinst att stoppa i egen ficka på minst 15 procent, dvs dubbelt så hög som i övriga näringslivet? - Nej, men det är faktiskt det som Cecilia Nykvist, Friskolornas Riksförbund och Håkan Tenelius, Vårdföretagarna, egentligen pläderar för när de den 3 oktober skriver i GP och påstår att ”Fackförbund oärliga om välfärdsvinsterna”. Denna utgör ett svar på en artikel dagen före i GP ”Majoritet vill ha ny lag om vinster i välfärden” av 6F – Fackförbund i samverkan, Seko, Byggnads, Transport, Fastighets, Målarna och Elektrikerna.

Utbildning och vård kan inte - och skall inte – drivas som byggnadsföretag
Både Nykvist och Ternelius har betalt för att lägga ut dimridåer av dem som kammar hem vinsterna i vårdföretagen. I sin artikel drar man en direkt parallell till byggnads-, måleri- och fastighetsunderhållsföretag mfl, som bygger och underhåller offentligt finansierade byggnader och undrar om facken menar att kravet på återinvestering skall gälla också dem? Visst är byggnadsföretag o.likn. viktiga för samhället men det finns ändå ett tankefel i argumenteringen. Det handlar om vad tidigare kallades allmännytta. DNs Henrik Berggren, som knappast kan förknippas med vänsterextremism eller ens facklig samverkan, skriver att ”utbildning och vård inte kan drivas efter samma principer som Volvo. Det finns inget beslut i Sveriges riksdag på att vi måste ha bilar i samhället. Det gör det däremot när det gäller utbildning, vård och omsorg. Allmännytta kan kännas som ett gammaldags ord. Men det är centralt i ett anständigt och pluralistiskt samhälle. Marknaden är bra på många sätt, men den bygger på en endimensionell bild av människan. Därför måste det finnas sektorer som styrs av andra drivkrafter, till exempel professionellt ansvar och medmänsklighet.”


Offentlig vård och skola ger högre kvalitet och fler jobb
Man försöker också ge sken av att vård, omsorg och skola skulle upphöra om vårdföretagen lämnade in p.g.a. vinstförbud. Man gör också ett nummer av att det är typiskt ”manliga” förbund som på det här sättet vill ge sig på kvinnodominerade fack. Man har t.o.m. mage att efter alla skandaler påstå att ett vinstförbud skulle riskera kvaliteten. Lika världsfrånvänt är deras påstående att jobben riskeras, då vinstförbud skulle leda till färre arbetsgivare för de anställda! Det är naturligtvis ett falskt skrämskott. På åtskilliga håll i landet har kommuner återtagit verksamhet som missköts av vårdföretag och personalen då återgått i offentlig tjänst. Eftersom undersökningar visat att privatföretag har 10 procent mindre antal anställda så skulle en dylik återgång till kommunal regi istället leda till fler jobb och högre kvalitet för användarna.


Vårdföretagens tjänstemän försöker sig på ömklig advokatyr.
Nykvist/Tenelius försöker misstänkliggöra Novus undersökning och påstår att frågan styrt svaret. Det är visserligen sant att detta är en risk med opinionsundersökning men den är naturligtvis avsevärt mindre än i de undersökningar som utförts inom vårdföretagen eller på deras beställning. Kvarstår det faktum att tre av fyra svenskar  ger sitt stöd till en lag som innebär att all vinst i skattefinansierad vård, skola och omsorg ska återinvesteras i verksamheten. Endast 12 procent tycker att det är ett ganska eller mycket dåligt förslag. Av Socialdemokratiska väljare vill 92 procent ha en sådan lagstiftning. Även borgerliga väljare vill ha lagstiftning på området: 60 procent av de moderata väljarna, 65 procent av de folkpartistiska, 50 procent av de centerpartistiska och 66 procent av de kristdemokratiska väljarna. Det hör också till saken att liknande tendens fanns redan i en motsvarande undersökning 2009, men nu med större övervikt för lagstiftning. Det är m.a.o. en ömklig advokatyr vårdföretagens tjänstemän försöker sig på. Och det är alltså vinstintresset som styrt argumenteringen inte brister i Novus undersökning.


Det som avsatts för välfärd skall gå till välfärd, basta!
Som 6 F – Fackförbund i samverkan framhöll är ekonomin en ram för offentlig verksamhet, vilket särskilt ger en begränsad ekonomisk ram inom personalintensiva områden såsom vård, omsorg och skola. Då förefaller det säreget att en avsevärd del av det offentligas kostnad inte bara skall betala själva verksamheten till förmån för sjuka, äldre och skolbarn utan vinster till riskkapitalister. Det som avsatts för välfärd är menat att gå till välfärd för alla, vinster bör alltså återinvestera i verksamheten. Och därmed basta!
Nu börjar glädjande nog en rad arbetarekommuner ställa sig på ickevinstprincipen Malmö , Stockholm och Göteborg, Lund och Kvinnoförbundet.



Svaret är ett självklart nej. Sen finns det personer som Jan-Emanuel Johansson med vinstmarginaler på över 30% för sina bolag inom välfärdssektorn.


Bo Widegren: Ja men det är just det man skall komma till rätta med. Jag är inge J-E-fan, men anser inte heller att jag kan ta ansvar för vad han företagit sig. Däremot vill jag ha ett regelsystem där sådant inte är möjligt.
Har du koll på hur Kommunal diskuterade på de numera så berömda stopbesluten som kom från LO?
Och vore det inte intressant för även offentligt driven vård och omsorg samt utbildning att se varför de privata alternativen KAN leverera vinst när utfallet på uppdraget är lika som de offentligas???? Vore inte det en intressant undersökning kring hur vi handskas med välfärdens pengar.


Bo Widegren: Nej jag har inte den kollen.
Naturligtvis är det intressant att undersöka både offentligt driven och privat vård. Självklart skall alla verksamhet undersökas. När det gäller att förstå varför privata alternativ kan leverera vinst så har ju gjorts vissa undersökningar och generellt tycks gälla att det förekommer generellt 10 % färre personal, att personalen har sämre utbildning och mindre fortbildning. I en del skandalaffärer har framkommit att man i privat verksamhet försöker spara på material, exempelvis blöjor och terapeutisk verksamhet. I skolor sparar man på psykologer, skolsköterskor, skolbibliotek, skolgårdar och bespisning.
Men visst har du rätt att vi skall följa vart skattebetalarnas pengar går till.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!