TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Vinstfrågan är en framkomlig politisk väg  

På Dagens Arena Debatt påstår Jonas Morian att det finns En tredje väg ur vinstdebatten. Han förtydligar och tillägger att S bör ha en dialog med ”företrädare för näringen, berörda fackliga organisationer, samt brukar- och anhörigrepresentanter om kvalitetsbegreppet och metoder för utvärdering”. Anledningen härtill är att ”fixeringen vid vinstfrågan är ingen politiskt framkomlig väg”. Men Jonas Morian är ingen trollkarl som lyfter en tidigare obefintlig hare ur sin hatt! Redan Partikongressen 2009 beslutade att inte gå på vinstförbud utan istället att ”kraven på kvalitet och insyn i välfärden ska skärpas” . De ställda kvalitetskraven skulle vara så höga att övervinster inte kunde uppstå.

Men ”tredje vägen” har prövats sedan 2009 och är inte framkomlig!
Partikongressens kvalitetsbeslut har visat sig vara ett slag i luften därför att kvalitetskrav är både svåra att formulera och kontrollera. Vidare är det svårt att påtala brister i verksamheten, då relationen grundar sig på ingångna avtal. På samma sätt har i debatten talats om lagbestämmelser om insyn i bokföring och offentlighetsprincip. En dylik kvalitets- och insynskontroll skulle vara mycket kostsam för det allmänna. Men i huvudsak kan man redan nu fråga sig: Är det vi läser om i våra tidningar en bekräftelse på att sådana lösningar fungerar? Har allmänhetens insyn genom media ändrat något? Kanske har man slutat väga kissblöjor. Kanske åstadkommit bättre rutiner mot liggsår. Men hur många riskkapitalbolag har upphört med att ta ut jättevinster ur vårdföretag och skolor därför att tidningar skrivit om detta? Och på vilket sätt har personaltätheten ökat i omsorg och skolor därför de lägre personalsiffrorna påtalats i media?


Skattemedel blir vinst hos privata företagare.
Jag hävdar att Partikongressens beslut 2009 - därmed också Jonas Morians hela drapa - är av intet värde om man verkligen vill angripa problemen. Det är inte så att jag ifrågasätter kongressdelegaters goda omdöme utifrån vad man kunde se 2009. Därefter har skandalrapporter ofta förekommit. Därför har LO-kongressen nu såsom riktlinje fastslagit att ”non profit-princip ska gälla inom vård, skola och omsorg”. Enligt opinionsundersökningar menar åtta av tio svenskar att vinsten ska investeras i verksamheten och inte betalas ut till ägarna – t.o.m. 60 procent av de borgerliga väljarna . Jag ifrågasätter naturligtvis inte Jonas Morians hederlighet som socialdemokrat, men på samma sätt som ”förre S-strategen” Stefan Stern, som anser att ett vinstförbud vore misstag, så kan det inte anses ojuste att se deras inställning i ljuset av deras anställning i välfärdsföretag, Morian i Attendo Care och Stern i Mangora. Morian och Stern har helt enkelt en annan moralisk syn på detta att skattemedel går till vinst hos privata företagare. Det går inte att fiffla undan denna slutsats med att tala om att ”vidga frågan”, ”pragmatism” och ”vrida klockan tillbaka”.

Utbildning och vård kan inte - och skall inte - drivas som Volvo.
Vad varken Morian - eller Stern heller för den delen - förstår är att det handlar om vad kallades allmännytta. DNs Henrik Berggren, som knappast kan förknippas med vänsterextremism, har rekommenderat Löfvén att ”lära av moderaterna och inrätta annat styrsystem, nämligen profilera sig som partiet som står för en högkvalitativ offentlig sektor som alla medborgare har lika tillgång till” . Han menar att ”utbildning och vård inte kan drivas efter samma principer som Volvo. Det finns inget beslut i Sveriges riksdag på att vi måste ha bilar i samhället. Det gör det däremot när det gäller utbildning, vård och omsorg. Allmännytta kan kännas som ett gammaldags ord. Men det är centralt i ett anständigt och pluralistiskt samhälle. Marknaden är bra på många sätt, men den bygger på en endimensionell bild av människan. Därför måste det finnas sektorer som styrs av andra drivkrafter, till exempel professionellt ansvar och medmänsklighet.” 

Nej, Jonas Morian detta är inte ideologiskt käbbel utan samhällsnytta
Ett av huvudskälen till att S skulle gå den redan beprövade ”tredje vägen” är enligt Morian – därtill uppmuntrad av Stefan Löfvén - att vinstförbud leder till fiffel och båg, medan tillåtande av vinst ”blir betydligt lättare att kontrollera och beskatta”. Inte ens detta är sakligt riktigt eftersom välfärdsbolagen redan för ut vinster ur landet eller på annat sätt undanhåller skatter. Och vem mer än Morian tror att höga löner till ledningen, aktieutdelning eller interndebitering av lokalhyror skulle minska med vinstuttag? Nej, det är nog dags för rådgivarna till partiledningen i Socialdemokraterna att föreslå ett grundligt arbete för att till kongressen lägga fram ett förslag till politik beträffande välfärdstjänster, deras organisering och finansiering, som utgår från grundtanken att för dessa tjänster av det allmänna avsatta medel skall användas till verksamheten i fråga. Annars kommer kongressmajoriteten – liksom i LO – att bestämma vägen Nej, Jonas Morian detta kan inte avfärdas som ideologiskt käbbel! Höken Johannes Åman försöker i DN skrämmas Välfärd: Med vinstförbud binder S ris åt egen rygg  medan Karin Pettersson talar om att det är dags att stoppa Guldrusch för riskkapitalet.



Privat= Privat.
Vad är det som säger att privata vårdgivare och privata skolor skall ha skattemedel.
Privat i mina tankar är lika med att man driver ett företag med egna ekonomiska risker och fördelar.
Får man bidrag från staten kan man väl inte kalla sig privat,då är det väl ingen match.
Låt dom kalla sig privat,men utan skattemedel.
Då får vi se hur länge dom överlever.



Bo Widegren: Tja, du har nog rätt i att de skulle upphöra eftersom nu vinstintresset driver dem/Bo
Självklart: "Därför måste det finnas sektorer som styrs av andra drivkrafter, till exempel professionellt ansvar och medmänsklighet.” men vad betyder detta för dem som arbetar i dessa sektorer och för oss som ska betala för det?

Vad kan vi som ska betala, som oftast arbetar under krav att vara lönsamma i en snäv ekonomisk mening, kräva av dem som ska visa professionellt ansvar och medmänsklighet och ha betalt givetvis.

Jag ska svara på min egen fråga så den inte blir rent retorisk: Vi ska kräva att de som jobbar utan snävt ekonomiska lönsamhetskrav inte heller jämför sina löner med oss som gör det.




Bo Widegren: Ganska korkat eftersom knappast ekonomin bör få vara ensambestämmande för områden som vård, omsorg och skola; in princip skulle de som yttersta konsekvens i så fall utgå. Klart att lärare, sjuk- och vårdpersonal skall ha bra betalt.
Att partikongressbeslutet från 2009 inte har givit några praktiska resultat, kan ju faktiskt bero på att vi har haft en regering, som inte har rättat sig efter socialdemokratiska kongderessbeslut, inte på att beslutet i sig var fel.

Men mycket har ju hänt sedan 2009, vilket kan kräva ett nytt och skarpare beslut. Att då anföra "kvalitet" som en tredje väg mellan obegränsade vinstuttag och vinstförbud, är som köttfärs som en medelväg mellan äpplen och päron.

Vinstuttagsbegränsning är givetvis - oavsett vad man tycker om det i sig - den enda tredje vägen mellan obegränsade vinstuttag och vinstförbud. Men det är just tanken på en vinstbegränsning, som Morian slår hårdast mot, vilket visar att hans uppdragsgivare inte nöjer sig med mindre än maximal vinst.

För att en begränsning av det tillåtna vinstuttaget ska ha avsedd verkan, måste begränsningen kompletteras med ett krav att resten av vinsten ska återbetalas till kommunen eller landstinget. Men frågan är då om detta inte vore ett ingrepp i den privata äganderätten?

Nej, inte om detta införs som ett avtalsvillkor, när en ny upphandling görs eller när ett gammalt kontrakt förlängs, sedan avtalstiden gått ut. Att sådana avtalsvillkor ligger inom avtalsrättens område, kan säkert du som jurist intyga? De privata företagen har ju möjlighet att dra sig ur affären, så länge inget avtal har skrivits under av båda parter, och syssla med något annat än skola, vård eller omsorg.

För att ett privat företag med brister i kvaliten, ska fällas i domstol för avtalsbrott, torde dock krävas skarpare rekvisit än vad som finns i nuvarande lagstiftning. Och det är väl den part, som vill häva ett avtal, som har bevisbördan? Det verkar inte många ha tänkt på.

Utan risk för fällning i domstol, torde ingen frivillig rättelse ske, bara för att företaget fått negativ publicitet. Etiska koder förslår inte långt utan kännbara ekonomiska sanktioner, som i grova fall kompletteras med direkta straffsanktioner för de ansvariga i toppen.


Bo Widegren: Har du reflekterat över hur mycket vård omsorg och skolverksamhet man får för kostnaderna av upphandling, kontroll av kvalitet, domstolsprocesser mm
Jas, det har jag gjort. Dessa kostnader ska inte kastas in som jästen efter brödet, utan måste vägas in i kalkylen för upphandlingen, så blir det kanske inte så mycket upphandlat. Domstolsprocesser i allmän domstol brukar väl betalas av den förlorande parten, allts företaget om företaget förlorar, vilket inte torde bli fallet så ofta med den lagstiftning som vi har idag. Vilket jag gissar att du håller med om.

Det är ju för bedrövligt att en kommun inte som regel kan bli av med en olämplig entreprenör ens efter en rättegång. Och är det fråga om en skola, kan ju kommunen inte ens dra skolbolaget inför rätta, eftersom kommunerna inte är huvudmän för de fristående skolorna, utan bara passiva betalare.

Som jag ser det har vi inte en lagstiftning, som är anpassad till det förhållandet att vi numera har privata företag inom välfärdsområden, som tidigare hade nästan enbart offentliga utförare.


Bo Widegren: Håller med om att lagstiftningen inte är avpassad till privat verksamhet utan bör i princip gå ut på nonprofit.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!