Den diskreta charmen av arbetslöshet, sänkta pensioner, sänkta löner och allmän misär
Det går utför med vårt Europa tycker Richard Swartz också i DN . Han klagar på allt. Vi medborgare fattar inte att det handlar om att avvärja krig och att vi måste modernisera oss för att möta globaliseringen samt värst: vi använder EU som spottkopp. ”Det europeiska projektets charm är diskret, dess landvinningar ofta svåra för européerna att identifiera, än mindre att oförmedlat uppskatta”. Den diskreta charmen av arbetslöshet, sänkta pensioner, sänkta löner och allmän misär? Att tala om globaliseringen som det tredje kravet på moderiniseringn efter Napoleon och Hitler lämnar en hel del ytterligare att förklara bl.a. därför att Richard Swartz med en sfinxs talförhet helt förbigår vad denna ”modernisering” skulle innebära förutom Schengenavtal och Euro. Däremot talar han om – uppenbarligen med tanke på Frankrike och Grekland – ”till demokratins baksida hör att man med en valsedel också kan svära sig fri från personligt ansvar. Och riktigt illa kan det gå när man som i Europa hellre ägnar sig åt hedonism och protest än åt reformer och modernisering”. Fortfarande utan ett ord om vad moderrniseringen skulle innefatta – rätt att fritt avskeda arbetare, inga avtalsenliga löner, inga krav på arbetsmiljö, sänkt social välfärd, lägre pensioner och socialbidrag, sjukvård bara för de rika ... ja man kan bara gissa...Och vad är den Swartska hedonismen – arbetslöshet, utslagning, social misär...??

Bakbinder Euron politikerna – m.a.o. är krisen i Europa Eurons fel? Kanske är det dags för tänkarna att fundera litet utanför sina ramar. Man kan konstatera
• Svårigheterna inte bara drabbat länder som ”fuskat med ekonomin som Grekland och i viss mån Italien och Frankrike utan även ekonomiskt stabila länder med stadgad ekonomisk disciplin så som Spanien och Irland.
• Genom Eurosystemet har de enskilda medlemsländerna avsvurit sig penningpolitiken med räntevapnet mot ekonomisk instabilitet. Penningpolitiken och ränta sätts såsom en slags gemensam nämnare för högindustriella länder som Tyskland och bräkande getter i spanska bergen och vinodlingar i Grekland. Är det någon som är förvånad att det inte funkar? Nej tydligen inte. • Istället för att se verkligheten går man vidare för att införa en gemensam finanspolitik, vilket inte kan betraktas som annat än rent vansinne.

I praktiken innebär det ingenting annat än att alla medlemsländer skall stöpas i en ram trots att de har helt olika faktiska ekonomiska förhållanden. Detta kommer att innebära att tyska tankar kommer att reglera hela europaområdet trots att de knappast passar för att utveckla ett näringsliv varken i Norrland, grekiska inlandet eller på Irland. Det fordras helt enkelt att dessa penning- och finanspolitiska överväganden görs närmare den marknad som skall regleras och påverkas. Den mest verklighetsfrämmande fantasin i dag är den som politiker, många ekonomer och tidningar odlar, nämligen skenbilden av ett fungerande Euro-område. Att driva på dessa tankar kan också komma att få hela EU-skeppet att gå på grund. Men mod att ens fundera i den riktningen har ganska få och då får man slåss mot prestigefyllda tuppar/hönor. Varför är det så få bland högerjournalisterna som är beredda, att liksom KulturDNs Kajsa Ekis Ekman se valutslaget i Grekland och Frankrike som en demokratisk seger att säga nej till Bryssel som krävt oanständiga uppoffringar av landets folk.

Anders Borg kan inte rädda Europa
är Karin Petterssons rubrik i Aftonbladet . Hon har fattat galoppen och kritiserar Anders Borg för hans ekonomiska moraliserande ”De lever över sina tillgångar.” och påpekar att grekiska skolbarn svimmar av hunger i skolan.... Euron skulle vara ett politiskt projekt. Men av det finns inte mycket kvar. Folket är bara till besvär. De röstar fel, protesterar, blir desperata. Så vad händer nu? För ekonomerna är det lätt.
...Men vänta nu. Vilka blir de sociala effekterna, de politiska? Ekonomiskt kaos. Människors sparpengar utraderas. Människor lever i osäkerhet och nöd Och sen? Ännu mer främlingsfientlighet, rasism, nationalism? Ett Portugal som lämnar euron, ett Spanien? Euron skulle vara ett politiskt projekt. Nu är de politiska konsekvenserna av helt avgörande beslut inte ens en faktor. Inte ens att politiskt avgörande beslut är alldeles för viktiga för att överlåtas åt ekonomer. Men det har man inte fattat i EU att ekonomer och jurister skall vara politikernas tjänare inte topprida politikerna.. ja om man nu tycker att demokrati är något.