Daniel verkar ju vara en bra karl
En sak är att jag som pappa till en helt underbar dotter känner med Daniel, när han berättar om tillskottet. Den där stunden på BB med babyn i famnen! Och jag lyckönskar både Victoria och knytet till att tydligen ha en bra make och en varm pappa. Det är en sak. Men att därifrån falla i farstun för något så odemokratiskt som att sätta krona på enskilda, i praktiken eller mentalt. Att skrämma Stockholms skotträdda hundar med 42 skott! Att det redan första dygnet skrevs över 2000 artiklar om den kungliga lilla ärtan! Att folk står och fryser utanför slottet! Allt för att få del av något så groteskt som att någon föds in i en roll som något förmer i det förespeglat demokratiska Sverige. Och att Daniel blivit påhängd en prinstitel och hertigkrona bara för att kunna bli pappa till Victorias barn. Det var som jag skrev i samband med bröllopet, HKH - Hennes Kära Hingst  med frågan måste Daniel bli HKH prins för att passa som sängpartner till Viktoria? Och dessutom få hingstpremien garanterad livstiden ut.

Nog är det väl åtminstone litet groteskt?
Arbetslösheten, krisen i äldreomsorgen, och Eurokrisen allt sopas undan även i en så förhållandevis kritisk tidning som DN av en hel första sida med FÖDD: 51 CENTIMETER PRINSESSA och en stolt pappa som mäter upp längden med   ett rört leende ochr tillhopa ett 10-tal helsidor med kungligt snömos! Groteskt! Aftonbladet och Expressen tävlar om flest artiklar och är nu uppe i 50 var! Och gissa om Svensk Damtidning redan kommit ut med extranummer? Groteskt i kvadrat. Den enda någorlunda sansade artikeln jag har läst är Nina Björks kommentar till nyfödda prinsessan Vad du ska bli är bestämt i samma ögonblick du tar ditt första andetag.

Börd eller prestation? Men handlar det egentligen inte om jämlikhet? Födseln påminner Nina Björk om konflikten mellan den tidigare bördsprincipen, som är på väg att ersättas med den moderna prestationsprincipen. Fortfarande blir en prinsessa en prinsessa genom börd. Även om man snyggat till börden med friskt blod, kungen med en sommerlath och kronprinsessan med en westling, så att Estelle bara får en fjärdedel blått. Nina Björk påminner om att av dagens läkarstudenter kommer tre procent från arbetarhem och på civilingenjörsutbildningarna utgör arbetarbarnen sex procent. Bakgrund och härkomst fortsätter alltså envist att spela roll vad gäller hälsa, utbildning och förmögenhet. Nina Björk använder sig nu av Skalmans tidsmaskin för att belysa en tänkt utveckling från ett starkt bördspåverkat samhälle till ett som mer bygger på prestation. Efter Skalmansfärden till ett annat tidevarv ser vi fortfarande slott och kojor, men slottet är befolkat av någon som har presterat sig dit och kojan är befolkad av ... ja, nån stackare som inte kunde bättre. Vi ser fortfarande       hierarkier. Vi ser fortfarande en vd som tjänar tio gånger mer än en arbetare – men vd:n kanske är en kvinna, vd:n kanske är ett arbetarbarn, ett invandrarbarn. Vi ser den liberala utopin förverkligad, den som handlar om rörlighet – inte om jämlikhet.

Så må de liberala antirojalisterna vredgas. – Hilda den första!
Nina Björk slutar snällt: Låt dem drömma om sina hierarkier – men bara rättvisa sådana. Vi andra kan ta det lite lugnare i dag, rojalister eller ej. För vi väntar inte på ett barn som arbetar sig uppåt så att andra kan misslyckas och ramla neråt. Vi väntar i stället på en jämlik värld. Vi väntar på världen där ingen är herre och ingen är tjänare; ingen bor i slott och ingen i koja. Våra framtidsutsikter är inte de bästa, det medges. Men i dag behöver vi alla fall varken vara ledsnare eller gladare än andra dagar. Så: välkommen lilla prinsessan. Visst kan man instämma i välkommen lilla Estelle! Även om jag också skulle valt ett annat namn på stjärnan. Varför inte Svea, Barbro eller Hilda? Hilda den första! Men ännu hellre reell demokrati...