”Dalta inte med hatarna”
Den borgerliga Östgötacorren menar att Dalta inte med hatarna Visst finns     det problematiska klasskillnader, men i Sverige där utbildning och sjukvård är i princip kostnadsfritt och socialen betalar mat och hyra åt de mest utsatta är inte ekonomisk status livsavgörande... Ändå pratar SVT:s programledare lika enögt som Allt åt alla om pengar-pengar-pengar, och ler överslätande åt klasshatet. Det är en bisarr utveckling. I dag är nästan alla överens om att lika rättigheter och skyldigheter oavsett klass, kön, sexualitet och etnicitet är en överordnad princip som aldrig får tappas bort. Corren tycks ha omlokaliserat till Saltsjöbaden, då man vägrar se klyftorna i samhället. Och att dessa klyftor ökar. I en ledare yttrar SvD symtomatisktBussburen klasskamp kör av vägen i Nacka , vilket fått svar i Överklassafarin är en del av klasskampen . GP fyller på med Klasshat leder ingenstans .

”...ett farligt experiment i praktiskt grupphat”
Peter Wolodarski skriver omEtt farligt ¬experiment i praktiskt grupphat . Wolodarski anför ”en alarmerande hög ungdomsarbetslöshet” och misslyckandena i den svenska skolan och menar att här håller det på att växa fram en farlig klyfta i det svenska samhället. Haken är bara att klassretorikens enkla kategorisering inte duger för den som söker förståelse och lösningar. ”Överklassafarin”, å sin sida, har inte ens ambitionen att angripa denna typ av samhällsproblem. Förra helgens övning hade tvärtom det uttalade syftet att så split mellan människor och ska därför ses för vad den var – ett farligt experiment i praktiskt grupphat. Vad Wolodarski utifrån sin ekonomi och position i samhället tydligen har svårt att se är, att överklassafarin uppmärksammar en del av de groteska skillnader som   finns bl.a. på Solsidan. Där vissa bor i hus med så många rum att de behöver Rut-anställda för att städa dem och även i övrigt lever i ett okristligt överflöd. Och det mest anmärkningsvärda är att dessa privilegierade gynnas av den Högerregering Wolodarski supportar.

Rimligt att en del har 7-siffrig måndaslön och andra 4-siffrig?
Wolodarski beklagar att överklassafarin fått stor uppmärksamhet och att detta säger en del om vår tid. Jag vill returnera med att det säger än mer om Wolodarski och DN, att man inte kan se bakom klasskampsparollen, vad man härigenom sätter fingret på. Han medger till nöds, att frågor om inkomstskillnader och sociala orättvisor kan vara viktiga att uppmärksamma. Men genom en safari så talar man inte om individer utan ”det är vilddjur som man studerar med hjälp av fordon och kameror”! Men är inte skillnaderna som kommer till uttryck just i bebyggelsen på solsidan eller Saltsjöbaden så groteska att dessa är värda att uppmärksammas. Wolodarski försöker blanda bort korten med resonemang av typ: Få försvarar miljoninkomster som beror på skatteflykt, vanvård av äldre eller riggade bonussystem... Men.. hur mycket ska utbildning löna sig...är det rimligt att beskattningen...av framgångsrikt entreprenörskap når upp till 67 procent? Använder man den procentsiffran bör man ju också ge sig i kast med följdfrågan vilken arbetsinsats gör en månadsinkomst på en halv eller hel miljon skälig medan en pensionär, undersköterska eller lärare får nöja sig med betydligt mer blygsam inkomst. Men detta mörkar Wolodarski av naturliga skäl. Det är därför han inte heller ifrågasätter de ökande orättvisorna i Högerregeringens samhälle.