Bra när journalister inte sätter sig på höga hästar.
I och för sig tycker jag det är fint att makthavare och journalister inte sätter sig på höga hästar utan kommunicerar med oss ”tyckare” på nätet. Visserligen är det inte alla som är trevliga i sådana kontakter. Där är Perte Ohlsson på Sydsvenskan ett extremt exempel som jag omnämner i en blogg 2010-04-07 F.d. pol. chefred. Per Evald Torbjörn Ohlsson - en ilsken
prinsessa på ärten, då jag blev uppringd och utskälld för ”förföljelse” av honom. Det hjälpte inte att jag försökte förklara att var man så elak som han i sina skriverier så fick man finna sig i att bli motsagd. Därefter lyckades Perte ändra Sydsvenskans inställning till bloggar så att Twingly-avisering av artiklar inte längre blev möjlig, då dessa kunde ”oroa tidningens journalister och läsare”. Något om det fria ordet, yttrandefrihet och demokrati förekom inte i sammanhanget utan sparades till Tryckfrihetens dag, då ”reformen” redan var genomförd till Pertes och andra tidningsmedarbetares förnöjsamhet.
F.d. radikalen Åsa Moberg hatar inte, utan tycker bara illa om Juholt
Den 28 januari skrev jag bl.a. om en krönika av f.d. radikalen Åsa Moberg att det var ju ett märkligt sammanträffande å ena sidan att Håkan Juholt angrep vinsterna i skattefinansierade välfärdstjänster å den andra att Åsa Moberg vid sin ”konvertering” till borgerlighet 2006 angav som enda skäl att S ville bibehålla den offenliga vården medan de borgerliga ville privatisera... Man förstår att hon hatar Håkan Juhol, som talade om att återta privatiserad vård i offentlig. På detta fick jag följande mejl: Hej Bo, tack för uppmärksamheten. För tydlighetens skull: jag hatar inte Juholt. Han var bara ingen bra partiledare. För Socialdemokraternas skull är jag glad att partiet har bytt partiledare. Åsa. Naturligtvis ville jag inte oförskämt låta
Åsas vänlighet vara obesvarad: Hej Åsa tack för ditt mejl, det var ju inte så märkvärdigt att jag uppmärksammade din krönika eftersom den innehöll felaktigheter... och var ett kvitto på varför du vände din radikalitet ryggen och du dessutom använde detta till att ytterligare sticka kniven i den redan avgångne Håkan Juholt... Du säger inte hat.. kanske bara lite saknad av vänstergemenskapen som du övergett till förmån för marknadsliberala idéer?! ...Förlåt Åsa, att jag påminde om att du numera vill se barn, sjuka och gamla såsom lönsamma objekt i ett marknadsliberalt Sverige. Mvh Bo
Borgerliga tidningar valbroschyrer för Högerregeringen
Utgångspunkten är det evidenta faktum att dagligen 100 borgerliga dagstidningar med en upplaga på över 3.000.000 dagsex spyr ut sina för Högerregeringen positiva texter medan vänsterförsvaret upprätthålls av 16 tidningar med en upplaga på 600.000 ex, varav Aftonbladet svarar för hälften
och haltar väsentligt. Hyckleriet är påtagligt när man ser till vad man försöker slå i läsaren
• ”Dagens Nyheter är oberoende liberal. Vi står fria från partier, organisationer och ekonomiska maktsfärer”
• SvD…”på ledarplats obunden moderat. På övriga sidor finns ingen politisk tendens...”
• Sydsvenskan…”oberoende liberal morgontidning som i sin opinionsbildning står fri från bindningar till politiska partier och andra organiserade samhällsintressen… nyhetsförmedling är i alla aspekter självständig och opartisk..”
• GP har enbart ”pålitlig och sanningsenlig journalistiken - det som står i tidningen är sant” som ledstjärna och ingenstans i det 32-sidiga etikdokumentet hittar man något om politisk obundenhet.
Vem tror på bombastiska uttalanden när parktiken visar något annat?
I den ovan nämnda bloggartikeln talade jag om den borgerliga mediahegemonin. Och refererade då en diskussion från Röde Orm i Efter arbetet mellan bland andra Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider och Sydsvenskans politiska redaktör Heidi Avellan. Greider tyckte att drevet mot Juholt saknar motstycke och bara kan förstås om man betänker att 90
procent av pressen är borgerlig. Avellan, som är väldigt oberoende, höll naturligtvis inte med. Greider frågade då om det var okej om han sökte jobb som chefredaktör på Sydsvenskan eller Dagens Nyheter. Det var det naturligtvis inte.
Heidi Avellan: jag är chef för ledarredaktionen …och som sådan oersättlig
På detta har jag fått ett mejl: Hej, Röde Orm far fram med osanning här. Göran Greider frågade inte om han kunde söka jobb som chefredaktör på Sydsvenskan eller DN. Han frågade om han kunde söka mitt jobb. En helt annan sak, åtminstone för en oberoende liberal tidning som Sydsvenskan: Jag är chef för ledarredaktionen. Och poängen var att varken han eller jag
kan räkna med jobbet som nyhetschef på Sydsvenskan, eftersom tidningar som inte hör till partipressen är noga med att skilja på opinionsbildning och nyheter. Allt enkelt att kolla på nätet där Godmorgon, världen! ligger - men Röde Orm valde att följa devisen Never check a good story …vänlig hälsning Heidi Avellan. Naturligtvis ville jag inte oförskämt låta denna vänlighet vara obesvarad: Hej Heidi, tack för att du hörde av dig och det hedrar dig som journalist. Men vi är inte överens i övrigt. Betr Röde Orms story ... Har det inte slagit dig att det faktiskt gör detsamma vad för redaktörsjobb det gällde. Storyn var ju att framhäva just hur beroende - istället för "oberoende" - din tidning faktiskt är... Och det där med att skilja på opinionsbildning och nyhetsförmedling är bra att ni åtminstone har som princip. Tråkigt bara att ni misslyckas så kapitalt i praktiken... När jag ändå har kontakt kanske jag också får klaga på den "fästningsmur" ni omgett tidningen med. Detta att Sydsvenskan som en av få tidningar i landet genomfört att bloggar inte kommer upp genom Twingly-avisering vid artiklar. Det är tydligen ett sätt att avskära journalistalstren från nätets diskussion om Sydsvenskans insatser. Med vänlig hälsning Bo W
Så så var det med det
Andra spännande s-bloggare: Olas Tankar skriver om att det finns mycket bra idag, Bengt Silfverstrand om att S inte behöver några pr-konsulter, Roger Jönsson att Socialdemokraterna är ett partie för löntagarna