Svaret på drevet finns i frågan Vem utanade Juholt?
Mitt husorgan Efter arbetet hjälper mig att läsa så här ”efter” och allt fått en bra lösning. Signaturen Röde Orm påminner mig om frågorna man ställer som historisk materialist: Vill man förklara de våldsamma angreppen på Juholt, måste man fundera över vilka ekonomiska intressen han hotade genom sin försiktiga vänstersväng. Han ifrågasatte privatiseringar, avregleringar och vinster i vården. Han utmanade därmed skumma storbolag som tjänar grova pengar på välfärdsmarknaden. Det gör man inte ostraffat. Kanske bör man också fråga sig vilka bolag är det som förmodligen betalar stora summor i hemliga partibidrag och till olika tankesmedjor som utarbetar frihetliga motiveringar till privatiseringar?

Mediernas hegemoni
Det är ju odiskutabelt fråga om en borgerlig. En del kallar sig oberoende, humanistiska eller liberala för att dölja detta faktum. Röde Orm refererar en diskussion mellan bland andra Dala-Demokratens chefredaktör Göran Greider och Sydsvenskans politiska redaktör Heidi Avellan. Greider tyckte att drevet mot Juholt saknar motstycke och bara kan förstås om man betänker att 90 procent av pressen är borgerlig. Avellan, som är väldigt oberoende, höll naturligtvis inte med. Greider frågade då om det var okej om han sökte jobb som chefredaktör på Sydsvenskan eller Dagens Nyheter. Det var det naturligtvis inte. Aftonbladet som uppfattas som S men är det bara på ledarsidan. Tidningens chefredaktör Jan Helin gjorde under den s.k. ”Kvällspressdagen” i Stockholm klart att Sveriges statsbärande parti faller ihop och har en partiledare som uppenbarligen inte klarar att dra ett rakt streck, hålla en rak linje, är en mycket bättre historia än att dag ut och dag in försöka beskriva att Alliansen är visionslösa och uttryckte frustration över att Håkan Juholt ”ännu inte har avgått”. Detta stämmer helt med det som en reporter från SRs Medierna uppfattade när han råkade höra kommentarer från redaktionen.
Är det så svårt att erkänna att man går i schakalflock?
De flesta borgerliga journalister har redan skrivit av sig om hur dålig Håkan Juholt var och att det minsan inte var de som gick i drev. Först idag kom eftersläntaren f.d. radikalen Åsa Moberg i en krönika om hur Juholt inte blev offer för mediedrev, "som varmt troende socialdemokrater påstår" , utan ”problemet var Juholts egen oförmåga att skilja på fakta och politiskt önsketänkande”. Att hon sedan "styrker" det med oriktiga uppgifter om tunnelbannan från en borgerlig gammal god vän kan lämnas därhän. Men om vi återigen skulle odla historisk materialism. Då konstaterar man ett märkligt sammanträffande å ena sidan att Håkan Juholt angrep vinsterna i
skattefinansierade välfärdstjänster å den andra att Åsa Moberg vid sin ”konvertering” till borgerlighet 2006 angav som enda skäl partiernas inställning ifråga om sjukvård och omsorg: Blir det öppet för nytänkande och privata initiativ som de borgerliga vill, eller desperat vakthållning kring förlegade idéer om att privat vård är farligt, som socialdemokraterna och vänsterpartiet anser. Stopplagen skulle också vara absurd. Åsa Moberg fasthåller alltså vid att vi alla barn, sjuka och äldre skall vara lönsamma för privata välfärdsföretag. Man förstår att hon hatar Håkan Juholt och finner sig väl till rätta på moderata DN. Förhoppningsvis kommer hon då i än högre grad att hata vår nye partiledare så det är bara att lägga karbon i nästa krönika.