Hållbart alternativ till de politiska partierna såsom valkorporationer?
Flera surrar om att man på något sätt vill behålla lekmannainflytande i domstolarna och att ”politiska låsningar” förhindrat förändringar. Bara 19 procent av de enkätsvarande juristerna ville behålla nämndemän politisk utsedda. Hur övriga 80 procent, Juseks domarsketion och flertalet ledarskribenter bara drömmer om annat än politisk lösning utan att presentera ett alternativ är en gåta. Det är ju nämligen detta som är kruxet. Var hittar man en korporation, lokalt förankrad, med samma bredd i alla samhällsskikt som de politiska partierna tillsammans? Och detta gäller även om medlemsantalet i de politiska partierna minskat! Svenska kyrkan? Svensk islamisk samling? Svenskt Näringsliv? Idrottsrörelsen? Svenska golfförbundet? Rotary? Riddarhuset? NTO? AA? Hemvärnet? Svenskt Näringsliv? Eller vad? Vilka korporationer skall man välja och få en i allo rättvis sammansättning av våra domstolar? Enda alternativet är vad jag förstår ett jurysystem, där man lottar bland alla         väljare och samtidigt gör det till en samhällsplikt att ingå i juryn om man blir vald. Men med jurysystemet så får nämndemannen ingen erfarenhet, kan inte utbildas och utgör generellt ingen garanti för bättre domslut.

Hög ålder och andra faktorer
Det är svårt att rekrytera nämndemän så att åldersfördelningen blir jämn. För många är det omöjligt att vara borta från arbetet i den omfattning som ett nämndemannauppdrag kräver, särskilt när det gäller brottmål som kräver många förhandlingsdagar. Precis som valkorporationsfrågan är detta något där praktisk gångbara alternativ saknas om man inte vill lägga ner oerhörda summor på att anställa lekmannadomare men då tappar man också den folkliga förankringen. Sedan finns det jurister som klagar på den höga åldern och samtidigt på bristande erfarenhet hos unga SSUare och MUFare - då har man slutit cirkelresonemanget. Inte heller är det någon bra lösning att överföra fler enklare brottmål till ensam juristdomare. Man tappar då intrimningen av lekmannadomarna, men framförallt är förankringen av rättsskipningen minst lika viktig i dessa fall.

Sverigedemokraterna är det som fått diskussionen att flamma upp
Jag kan hålla med om att det är provocerande att representanter för SD tar plats särskilt i de organ som har att avgöra frågor som berör invandrare. Men vi har att acceptera systemet, som förmodligen inte går att göra bättre, och vi kan inte gärna undanta ett politisk parti från det inflytande som enligt lag tillkommer det. Men nu är det så att lekmannabisittarna i enskilda mål alltid utses med olika politisk färg, helst också olika geografisk och könsmässig fördelning. Detta innebär att det kommer att sitta maximalt en Sverigedemokrat i samma mål. Jag tycker att man då kan is magen och istället utöva en sedvanlig kontroll på att alla domare, även lekmannadomare iakttar sin domared. Man kan undra om m.h.t. enkätresultatet domarna har pedagogiska problem. I rättegångsbalken finns som nämligen motvikt till påstådd okunskap angiven, att om nämndemän ingår i rätten så skall vid överläggningen juristdomaren framställa saken och vad lag stadgar därom. Först vid den följande diskussionen kommer nämndemännen in. En bra koll på hållbarheten med sunt förnuft.

Juristeri =objektivitet? Ja, ingen garanti i alla fall!
Detta att jurister och huvudsakligen borgerliga ledarskribenter hänvisar till objektivitet som ett skäl mot lekmannainslag är ett medvetet eller omedvetet falskspel. Jurister är skickliga att tolka bestämmelserna men de flesta har en politisk uppfattning och en normal uppsättning av fördomar. Vad gäller de två sistnämnda så är dessa dolda men kan ändå påverka          deras beslut. När det gäller nämndemännen så är deras partimärkning offfentlig och de har erfarenhet av politisk arbete i nämnder och andra beslutande församlingar, allt en god garanti för insyn, en insyn som inte finns beträffande juristdomarna. Att juristdomstolar inte är någon garanti för objektivitet finns flera exempel på. Jurister medverkade i både Sovjets folkdomstolar och nazisternas Volksgerichtshof . EU-domstolens        tolkningar exempelvis i Vaxholmsmålet och följdmålen till detta är politiska domar där sociala rättigheter sattes i andra hand efter fri rörlighet av bl.a. kapital. Senast har hot om EU-avgörande använts för orättvisa elpriser i Sverige. Jag upprepar det är falskspel att tala om objektivitet bara därför att jurister är inblandade.  Därmed förnekar jag naturligtvis inte att mertalet jurister sörjer för en ärlig och ambitiös verksamhet inom domstolarna.  Däremot är de inga övermänniskor bara för att de kan skriva kluddigt, sveper sig i röda mantlar eller bär löshår och krås. Nämndemännen har en uppgift att verka för objektiv insyn i rättsskipningen och en känsla av att målet handläggs av likar, inte Brechtska perukstockar.