Andra är ena gnällspikar? Nu tackar jag för mig säger Jan Andersson. Kanske litet förvånande, då du Jan har ett namn om dig att ha kraftiga nypor. Men du aviserar redan din återkomst ”när gnällspikarna inte dominerar lika påtagligt som idag”. Jag vet inte vilka du åsyftar och känner mig inte träffad, då jag alltid skrivit och noga motiverat min framställning, även när jag polemiserat mot en namngiven person. Därför utgår jag ifrån att jag inte kan sorteras in i gnällfacket. Inte heller känner jag igen mig i beskrivningen av s-logg. Det jag emellertid noterar är med vilken respekt du tydligen anser dig kunna avfärda dina meningsmotståndare: ”gnällspikar”! Samtidigt som du litet förvirrande uttrycker förhoppningen: ”Det första och viktigaste är att vi ska försöka visa varandra och våra olika åsikter respekt”. Det sista delar jag emellertid helt och fullt.
Samtidigt liknar ditt senaste inlägg – förutom den dramatiska ådran – mer slutscenen i en eländig opera där huvudrollsinnehavaren i sluscenen i en aria förmedlar Jag döör ... jag döör ... jag är snart död.... Efter den föreställningen reser sig operatenoren upp under publikens applåder och konstaterar, när strålkastarna slocknat, att nu är jag redo för nästa galaföreställning. För känner jag dig rätt, så har du redan skrivit kontrakt för framträdande på en annan scen. Därför säger jag på återseende, Jan! Känner man en person genom att lyssna på hennes/hans vänner? Lika förvånad blev jag över dina vänners kommentarer där det talas om ”Widegrens svavelosande predikningar”, Widegrens (och annans) "inkvisitation", ”socialademokratiska reliker”, ”gammeldags präster”, som håller ”husförhör, förbannelser och direkta fördömanden av alla som har fräckheten att reflektera över socialdemokraternas kräftgång och dess orsaker”. Nu brukar jag strunta i sådant oartikulerat krypskytte, som säger mer om sagesmannens brist på argument än på någon skavank hos mig. Men är det någon som vill utveckla sin mening med sina uttryck så finns ju min mejladress på min hemsida. Och då är jag villig att självkritisk granska mitt sätt att skriva. Att se mediaverkligheten är inte att skylla på andra När jag talar om krypskytte så vill jag säga detta: Jag har aldrig kallat någon för partiets fiende. Jag har inte heller sagt till någon att han/hon inte hör hemma i Socialdemokraterna. Jag har aldrig hållit några "inkvisitoriska" husförhör och jag heller aldrig ansett mig ha dragning åt prästkallet. Och när det gäller svavel så är jag inte heller besläktad med den där nere. Istället har jag bara dristat mig att påminna om läget i den demokratiska situation jag tycker att vi i S befinner oss i, nämligen en situation där borgerliga media förvanskar snart sagt varje rörelse vi som parti företar oss. Enligt min mening så skall man vara rätt långt ut till höger för att inte se detta. Det handlar alltså inte som en del försöker göra gällande att skylla på andra. Och man skall vara ännu längre ut till höger för att inte ta ansvar för att vad man säger kommer att utnyttjas av borgarpressen till att skada partiet. När det gäller oron för partiets situation så är det en upprörande orättvisa att påstå att man därmed inte månar om partiet.
Synd att du försvinner.. men på återhörande! Partivännen Bo Widegren, Löderup
2011-11-28, 12:12 Permalink
Andra bloggar om: S-logg Jan andersson Partikultur Demokrati Debatton Bo widegren Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg! |