”Folkdomstol”, eller rättare försök till lynchning
Utredningschefen på Arbetarrörelsens tankesmedja Anne-Marie Lindgren skrev så klokt i sin veckanlys Juholt, rättssäkerheten, drevet och folkdomstolen :
Folkdomstolar där varje anklagelse blir till en omedelbar dom och ett krav på omedelbart verkställt straff har ingenting med demokrati att göra. Inte kvällspressdrev heller. Drevet jagar inte sanningen. Drevet är inte ute efter att ta reda på vad som verkligen hänt eller inte hänt. Drevet är ute efter att fälla det byte det har vittring på, alldeles oberoende av om jakten är lovlig eller inte. Och nu har drevet mot Juholt övergått i den fas som handlar om ren maktkamp: nu gäller det helt enkelt vem som ska vinna – det jagade bytet eller de mediala jägarna.

Aftonbladet startade en lynchmobb, kallat mediadrev
Den 7 oktober kungjorde Aftonbladet det man kallade bidragsfusket eller Juholtaffärren. Detta övergrepp som journalistdrevet utfört, där man
• Förfalskat bevis genom påståenden om interrevision 2009
• Framfört påstående om klara regler som uppenbarligen inte funnits.
• Falskeligen talat om bidragsbedrägeri och hyresskojeri
• Inte genomfört ens en elementär kontroll av regler, ansökan och bilagan med både Håkans och hans sambos namn.
Det handlar alltså om en intellektuell och moralisk härdsmälta som anfördes av Aftonbladets Chefredaktör och ansvarig utgivare: Jan Helin. Vad dennes motiv var framgick av SRs Medierna i programmet 17/10. Medierna hade åkt upp på Aftonbladet för att tala med Jan Helin. ”Medan vi väntar på intervjun hörs Jan Helin och en kollega diskutera. Vi hoppas att Juholt avgår idag, säger kollegan. Ja, säger Jan Helin innan han kommer in till intervjun”.

Katrine Kielos feghet
I detta läge är det intressant att titta på hur Aftonbladets politiska redaktion yttrat sig mot nyhetsredaktionens försök att sticka dolken falskt förgiftad i ryggen på Socialdemokraternas partiledare. Man kunde ju tänka sig att man i vart fall hummade något i samma riktning som Anne-Marie Lindgren. Nej, först var det bara tyst och efter en vecka så skrev tillförordnade politiske redaktören Katrine Kielos den 15 oktober S-krisen handlar om inkompetens 
Inte ett ord om den intellektuella och journalistiska härdsmälta som drevet  utgör. Uppenbarligen har Katrine Kielos inte den resningen att se vad det hela handlat om. Hon måste dessutom ha suttit på första bänk på parkett när Helins illdåd planerades och genomfördes. Men blundat.  Istället försöker Katrine Kielos få något att säga genom skriva ”Haveriet handlar om inkompetens. Om oförmåga att skapa en politisk maskin där kompetenta människor kan göra sitt jobb.” Visst handlar det om att partiet inte kunnat hantera det frontalangrepp som samtliga media under ledning av ”den egna” tidningen anfört med falska medel. Visst det handlar om oförmåga att hantera en folkdomstol eller en lynchmobb professionellt iscensatt. Är detta inte litet väl svagt från den politiska redaktionen på Aftonbladet? Är det inte rent av inkompetens eller rättare feghet att inte våga påtala övergreppet? Och ynkligt att försöka skyla över den egna bristen på civilkurage med ett angrepp om inkompetens?

Efter 3 veckor Aftonbladets politiska redaktions kompletta ynklighet
Sedan var det återigen bara tyst om det som nu sysselsatte den borgerliga pressen dagligen. Den 30 oktober hade den politiska redaktionen åter en ledare i ämnet Juholt Drevet ingen konspiration , denna gång av Eva Franchell hon vänder sig mot Anne-Marie Lindgrens yttrande ”Drevet är inte ute efter sanningen. Drevet är inte ute efter vad som verkligen hänt, det är bara ute efter att fälla det byte det har vittring på.” Franchell gillar inte Lindgrens
”blodiga beskrivningen av oss journalister”. ”I en alldeles rasande analys¬ gör hon upp med kvällspressen för vi har ”ingenting med demokrati att göra”. Franchell drar parallell till Ove Rainers avgång p.g.a. skattepklanering. Vad Eva Franchell då mörkar är att Ove Rainers åtgärder var avsiktliga medan Håkan Juholts ansökan uppenbarligen rör sig om ett misstag. Franchell har också oförskämdheten att vid jämförelse med Carl Bildt skriva att ”det är lättare att förstå och relatera till möjligt bidragsfusk än till misstänkt brott mot folkrätten”. När detta skrevs hade åklagare avgjort att Håkan Juholts handlingar inte rörde sig om bidragfusk.

Eva Franchell ljuger för att rädda ABs politiska redaktions anseende
Eva Franchells beskrivning av centralredaktionens heroiska roll är patetisk: För det finns ingen journalistisk sammansvärjning bakom dreven. De bildas¬ när många redaktioner inser att läsarna vill veta mer. När läsarna blivit så upprörda att de köper tidningar för att bli alldeles rasande. Och vem var det som hade piskat upp stämningen med falska påståenden och underlåtit att göra normal journalistisk kontroll av underlaget? Varför tog man inte del av ansökan och handlingarna? Varför tog man inte rätt på att klara regler saknades? Varför tog man inte reda på att klar praxis saknades? Allt det som åklagaren senare konstaterade. Jo därför att man som Jan Helin – som framgår av Medierna-programmet - var ute efter Håkan Juholts avgång.

Det är ynkligt att höra tystnaden från Aftonbladets politiska redaktion och än ynkligare att läsa de krystat fega försvaret av en mot god journalistisk sed hänsynslös nyhetsredaktion