Möta våld med rosor

I Oslo gick 150000 ut på gatorna och manifesterade med rosor i händerna vad AUF-ledaren i ett tal sa ”Vi, Norge, ska inte hata och vi ska inte hämnas.” , allt initierat av ett uppropp på facebook. 
 
Kronprinsen och Jens Stoltenberg höll också tal. Liknande manifestationer hölls över hela Norden. Det kändes mäktigt när ”Folkviljan" – med Jens Stoltrenbergs ord – angav vägen framåt för demokrati och omtanke om varandra. Naturligtvis finns det också anledning att hålla med Sydsvenskans Heidi Avellan:”Norges sorg är också vår”  Trots allt det fina finns det anledning att återvända till DNs ord som göder hat.

Konservativa och kristna har inte något ansvar?!

DN igen: Den norske terroristen Anders Behring Breivik hämtade sina idéer ur en föreställningsvärld där Europa är på väg att ockuperas av islam, en ockupation som Socialdemokraterna påstås ha huvudansvar för. Samma tankar delas uppenbarligen av ett antal demokratiskt sinnade invandringskritiker. Det innebär inte att alla som ogillar invandringspolitiken är skyldiga till dåden.Behring Breivik kallade sig också konservativ och kristen. Det innebär inte att konservatismen och kristendomen är suspekta åskådningar som medför associationsskuld till de människor som bekänner sig till dem. Nog låter det sig sägas. Men nog borde Fremskrittspartiets och Sverigedemokraternas representanter ha en del att förklara när de återfinner sina käpphästar lika välformulerade i Breiviks manifest.

Terrorn riktad mot Socialdemokratin
Fortfarande gnager tanken kvar att i Norge mördades ett stort antal Socialdemokrater och i Sverige Olof Palme och Anna Lind. Mona Sahlin stod också på Breiviks lista. DN säger: Det är de som förespråkar våld, de som utövar våld, som är skyldiga till våldet. Inte de som delar deras värderingar men för fram dem med fredliga medel. Men är det rimligt att låta det bli slutord? Anses det inte klarlagt att Palmehatet och hatet mot Socialdemokratin i Sverige spelade roll för att skapa en tillåtande miljö för dessa gärningsmän? Jämför Anna-Lena Lodenius tankeväckande artikel ”Hur ska vi identifiera de ensamma farliga männen?” och Salam Karams artikel Hatet mot demokratin  .

DN rädd att det blir omöjligt att uttrycka en enda åsikt!

Det handlar ju inte om att gör retoriken eller ”miljön” ansvarig för terroristers handlande. Men samtidigt så bär ju skaparna av dessa miljöer ansvar för att gränsdragningar sker och att budskapen är tydliga: var går gränsen mot vad inte kan tolereras. DNs farhågor: Vi måste våga kritisera åsikter vi ogillar, ibland i starka ordalag. För mycket självcensur kan ställa till stor skada för yttrandefriheten och därmed demokratin. Detta är enligt min mening brösttoner för att försvara den föraktfulla och nedsättande journalistik som är ett varumärke för borgerliga skribenter som Wolodarski, Linder och Gudmundsson med Skytte och Per T. Ohlsson  som två fullständiga bottennapp.

Språket har betydelse!
Sägs i DN-ledarens finaste avsnitt: Men, och detta är en viktig invändning. Språket har betydelse, orden har vikt. Vi har alla ett stort ansvar för att hålla diskussionen på en civiliserad nivå. Det är när orden glider, när vi går från argument till förolämpningar, från sakdebatt till personangrepp, från fakta till fördomar, som våldet hittar en springa i dörren där det kan ta sig in. Detta är perfekt och borde sitta som minnesord på varje laptop som DN, Sydsvenskan, Expressen och SvD äger. I talen i Oslo talade man ”en annan respekt politiker emellan” och att ”efter den 22 juli kan vi inte säga att våra handlingar och vad vi säger inte betyder något.”. 

Tanken återkommer: ... av någon outgrundlig anledning är det socialdemokrater som är måltavlor för politiska mördare. Är det möjligen något i samhället ger grogrund för en sådan inriktning?

Tänkvärt?