Israel i Sverige

Jag har tidigare skrivit om konflikten Israel/Palestina, bl.a. Israel kan inte trampa på folk och tro att det är vägen till att säkra fred! Bloggartikeln föranledde Ralph Haglund på webbsidan Israel i Sverige att lämna ett utförligt svar men en historieskrivning utifrån israelisk synvinkel. 

Är hög mur och militär styrka tillräckligt bra grund att bygga fred på?

Jag besvarade hans kommentar med bl.a. följande: ... Jag menar precis som jag sagt i bloggen att man måste om man är vän till Israel (vilket inte utesluter att jag är vän också med Palestina) utgå från grunden, nämligen att Israel "aldrig kan uppnå trygghet oavsett repressalier mot icke-judiska medborgare, murens höjd eller ens militär styrka. Detta är grundbulten och inser man inte den så satsar man ofelbart på fel lösning. Sedan är det naturligtvis så att med hänsyn till vad som förekommit den senaste mansåldern så är det svårt att ens se denna grund. Och kanske än svårare att börja försöka läka de djupa sår som alla parter tillfogat varandra."

En strategi bortom det gamla för att långsamt skapa något nytt

Inser man det så blir ältande av gamla oförrätter bara tröttsamt och faktiskt med dina egna ord "svammel". Det gäller inte att nagla fast syndabockar utan hitta en strategi som går bortom det gamla för att långsamt skapa något nytt. Jag har ingen lösning på det och knappast ship to Gaza heller. Men Ship to Gaza tydliggör i alla fall en sak och det är att Israel självsvåldigt skriver sina egna lagar och struntar i internationella rätt. Det är samma självsvåld som präglar de fortsatta bosättningarna på Västbanken. Jag tror att detta är en destruktiv väg eftersom Israels enda framkomliga väg trygghet går över fred med grannarna. 
 

Som svar på detta har jag fått ett lång mejl där Ralph fortsätter att påpeka mina brister i insikt om hur Isareal kontinuerligt utsätts för provokationer.  Härpå har jag svarat och jag publicerar svaret eftersom det klargörande kan komplettera mina tidigare skriverier i ämnet.

Det gäller att se grunbulten: Hur skapar Israel en trygg framtid? 

Bäste Ralph, återigen du har säkert rätt i mycket och du är säkert kunnig efter ditt 40-åriga läsande. Men jag undrar fortfarande om du kan ta dig ur den kvicksand av oförrätter , kränkningar och hot från den andres sida och försöka se den grundbult som jag skissade?

Ur palestinsk synvinkel

När jag säger så, så innebär det inte att jag överser med vad Hamas eller Fatah företar sig, men att jag även försöker vara vän med Palestina. Och vad ser jag då. Jo, att grannen försöker strypa den ekonomi och det sociala samhälle som man försöker skapa, upprättar vägspärrar, som förhindrar all normal kommunikation mellan de två områdena, och beväpnade bosättningar inne på palestinskt territorium. Dessutom så företar man återkommande bestraffningsoperationer inne i Palestina. Ja, jag vet det är - säger du - för att förhindra palestinsk terror.

Gör ett tankeexperiment!

Men gör ett tankeexperiment: Vad tror du jag skulle säga om Danmark helt plötsligt slog en järnring kring Skåne, beväpmnade små danska enklaver i Skåne och dessutom upprättade vägspärrar som förhindrade oss att åka fritt färdas inom Skåne och "utomllands" till Stockholm eller Köpenhamn? Detta oavsett att det finns en del skånska galningar som sprängde bomber i Roskilde och angrep danskar på Bornholm. Jag förstår att parallellen är absurd men bara som ett tankeexperiment för att förstå vad en sådan dansk "grannsämja" skapar hos skåningarna. Och vilken god rekryteringsgrund danskarnas arrogans blir för att ge näring till skånsk extremism.

Att vara vän innebär att än mer sörja över vännens arrogans

Jag är 72 år och har ända sedan staten Israel bildades tyckt att detta var rätt och varit/är en israelvän. Men det innebär inte jag kan överse med de kränkningar av icke-judiska medborgare och grannar som min vän företar sig. Snarare blir det än mer smärtsamt när en vän går över gränsen för humanitet och demokrati.

Webbsidan Israel i Sverige rena pamfletten

Den sida du rekommenderar mig att gå in på, Israel i Sverige, och som du påstår bara innehåller hard facts, innehåller vad jag snabbt kunnat läsa rena pamfletter mot en rad artiklar i DN av typ "Varför är självhatande judar så lätta att känna igen? De luktar illa". apropå Göran Rosenbergs sansade artikel Blockerad konflikt eller "Mengelekopior" - alluderande på Auschwitz "dödsängel" som valde alla som skulle gasas ihjäl - apropå Svensk sjuksköterske förening artikel "Stay Human" om medicinska insatser i Gaza .

Öga för öga...  eller... älsken edra ovänner...

Webbsidan har i marginalen antecknat ett vad jag förstår signifikant citat ur 1 Mos. 12:3, "Och jag skall välsigna den som välsignar dig, och den som förbannar dig, skall jag förbanna". Förutom att citatet är felaktigt i den meningen att det är avkortat så tyder detta på samma gammaltestamentliga hårdhet som präglar uttrycket "öga för öga och tand för tand" , 2 Mos. 21:24. Är det inte dags att även läsa Nya Testamentet också i Israel. Se exempelvis Matteus 5:38-48, ur Jesu Bergspredikan, "I haven hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand... Men jag säger eder att I icke skolen stå emot en oförrätt; utan om någon slår dig dig på den högra kinden, så vänd ock den andra till åt honom... I haven hört att det är sagt: Du skall älska din nästa och hata din ovän... Men jag säger eder: Älsken edra ovänner, och bedjen för dem som förfölja eder..."  Dessa nytestamentliga rader är oändligt mycket svårare att tillämpa än de i Mosebok, det vet jag  av egen erfarenhet, men denna svårighet får mig inte att förneka visheten i dessa ord ur Bergspredikan. Jag blir bara trött av att läsa sådan destrultiv propaganda som bedrivs bl.a. på den webbsite som det hänvisats till. Men jag vet att det även i Israel finns de som förespråkar ett alternativ till den förda politiken och min förhoppning står till dem .

Med vänliga hälsningar

Bo Widegren

Tillägg efter att ha fått ännu ett brev :

Bäste Ralph, här skiljs våra vägar - i vart fall - just nu. Jag når inte in i den värld där jag tillhör "kristna som försöker "tolka" utan några kunskaper", där alla är emot, där en diskussionsinvit tydligen alltid måste misstolkas.

Men jag står fast i vad jag har sagt och det är synd att du inte ens vill göra tankeexperimentet ty då hade du upptäckt att Israels uppträdande också medverkar till fanatismen inte minst bland unga bland grannarna.

Jag har inte sagt att jag har någon lösning. Det vore f.ö. ganska förmätet av mig. Men jag tror fortfarande att den enda strategin som är rimlig är att skapa fred med grannarna och den strategin tillämpas inte nu. Och ... dessvärre förespråkas inte av dig eller tydligen den israeliska regeringen. Trots att det är klarlagt att 80 % av Gazaborna lever under fattigdomsgränsen och är beroende av mathjälp från bl.a. FN så har du osmaken att börja argumentera om att palestinierna skulle ha problem med fetma. Jag beklagar både dig och din kunskapsbank.

Jag har inte heller försvarat raketangrepp, hatpropaganda eller terroristdåd men jag hävdar det är kontraproduktivt att svara med samma mynt eftersom det permanentar det nuvarande osäkra läget. Det blir en tröstlös hämndserie typ den information från IDF israeliska armén som du hänvisat till där anfall med 5 raketer mot södra Israel besvarades med en flygbombning av två tunnlar vid gränsen mot Egypten. Visst är det folkrättsbrott med raketanfall men vad kallar du flygbombningen? Är det inte en ren hämnd - öga för öga... Och kan man bygga trygghet och fred på detta? Det är ju faktiskt det vi måste fundera på.

Tydligen är Egypten den enda hoppet i denna ekvation. Israel är tydligen låst i sin värld och Hamas i sin. Den enda öppna vägen till Gaza går via Egyptiska gränsen. Även om Mobaraks fall inte innneburit de lättnader som man hoppats på i Gaza så måste ledarna i Hamas inse att det är nödvändigt att hålla den vägen öppen. Egypten är i sin tur beroende av hjälp från USA och ställer faktiskt villkor för gränstransporterna. Just härigenom kan Hamas komma att långsamt påverkas. Om Israel dessutom lättade på restriktionerna så att befolkningen fick drägliga förhållanden och dessutom återfick hoppet om en dräglig framtid så skulle Hamas tappa anhängare. Men det finns få modiga som vågar satsa på något som ens med långsamt tålamod kan bryta dödläget som hela tiden ökat trycket i Gaza. Jag hoppas ändå att goda krafter skall segra i Israel och att de fundamentalistiska krafterna inte skall störta landet i fördärvet.

Men som sagt här skiljs våra vägar...

Mvh
Bo W