Peter Wolodarski är en av dessa verklighetsförfalskare
I dag har han skrivit om Veckan med Juholt . Han inleder med att citera den brittiske premiärministern Harold Wilson "En vecka är en lång tid i politiken" och Petergrabben förklarar för att det inte skall missförstås: Han syftade på "hur snabbt framgång kan övergå i bakslag". Det är i sig lögn då Wison sa det 1964 i en Parlamentsdebatt som ett svar på varför han ändrat sig i en fråga och har alltså ingenting med framgång/bakslag att göra. Men med sin förfalskning vill Peter slå Håkan Juholt i huvet med "Efter den upprymda stämningen på förra helgens S-kongress dröjde det inte många timmar innan verkligheten trängde sig på". Och "verkligheten" skulle vara hans egen artikel på DNdebatt ”Inga direkta behov finns av kraftigt höjda skatter” . Artikeln avfärdades med nyhetsartikeln"Gammal skåpmat" och ledaren Rödgrön retur T.o.m. Maud Olofsson släpptes fram för gällt att skrika på S . Det märkliga är att det inte bara är en vecka med Juholt vilken som helst utan faktiskt hans första vecka. Ingen socialdemokrat utan endast illvilliga borgerliga debatörer kan angripa Juholt och partiledningen för att man inte har en färdig alternativ partipolitik att dra upp ur bakfickan.  F.ö. är det borgerligheten som pressar fram allt uppifrån medan vi i S hade blivit ganska förbannade om vi inte hade fått delta i den process under vilken partiets politik utformas, som ju är i full gång med kriskommissionens arbete.  

Verkligheten visar att Juholt har största relevans
Nu finns det ju faktiskt ett par saker som Juholt berört som t.o.m. avspeglat sig i de borgerliga tidningarna. Juholt tacklade om jobben och framförallt ungdomsarbetslösheten och detta framstår ju för var och en som ett katatstrofalt misslyckande för den borgerliga regeringen att man trots den ekonomiska uppgången fortfarande dras med en skyhög arbetslöshet. Och man lär vara överns om att det beror på att högerregeringen satsat på att sänka skatterna för de som redan har jobb istället för att enligt socialdemokratisk modell öka tillskotten till den offentliga sektorn för fler jobb och skjuta till medel för kraftfulla utbildningsinsatser.  Av lä'tt insedda skäl var detta inte något som Peter Wolodarski tänkte på,  En annan sak är katastrofen i skolan där Jan Björklund är stor i mun men har svårt till verkstad. Och det gäller också förskolan stora barngrupper eller riskkapitalets storvinster på våra barn. På samma sätt ifrågasatte Juholt sjukförsäkringen som Högerregeringen kritiserats för och t.o.m. över 100 läkare protesterar mot Sluta straffa våra patienter,  Ministern: Läkarna sprider felaktigheter, Vem sprider felaktigheter, Ulf Kristersson? och DN t.o.m i ledare erkänt behöver justeras  "Löften framstod plötsligt som osäkra, partivänsterns entusiasm förbyttes i besvikelse" säger högerregeringsjournalisten Wolodarski, som tydligen både blundar och håller för öronen och har M-tomtar på loftet - att han förfalskar verkligeheten har han ju bra betalt för.

Wolodarski är sig lik: Personliga påhopp när argumenten tryter
Borgerliga tidningar har under hela tiden sedan valförlusten försök få oss att förstå att det är borgerlig åskådning som skulle vara lyckan för S, se t ex Svante Nycander ”Borgerliga ideer viktiga när S var som mäktigast” . Som alla förstår så är för dessa M-charlataner Juholt bokstavligen ett rött skynke. Det är därför inte att förundras över att Wolodarski ger sig på Juholt personligen  för vad man rotat fram om Juholts sambo. Så låg är han - kastar skit men han har ju betalt för det. Därefter hoppar Wolodarski på Juholt för att han farit fram som den värsta "börs-vd": "Hans hantering av tidigare talespersoner för mer tankarna till hur ledningsgrupper i näringslivet brukar bytas ut än till den traditionella S-kulturen". Men är detta inte skitstöveln Peter i sin prydno först personligt påhopp för något som berör en sambo för åtskilliga år sedan och sedan att partiet efter två förslustval väljer att förnya ansiktet utåt. Om man läser de interna kommentarerna så råder i stort fullständig enighet om detta (även om de som avgår naturligtvis känner saknad).

Pennfäkteri
På dett falska sätt söker Wolodarski trogen den sin borgerliga Master leda i bevis att "diskrepansen mellan det politiska budskapet på S-kongressen och beskeden de följande dagarna har också varit tydlig". Som sista punkt i angreppet görs stort nummer av att Juholts inbjudan av LO, TCO och Saco till överläggningar om pensionssystemet, vilket TCO och Saco sade sig vilja föra endast om alla partier var med. Inbjudningar behöver ju accepteras men vad Wolodarski väljer att mörka är att f. generaldirektören RFV K.G. Scherman skriver Hög tid tala om pensionerna  och uppmanar alla partier att gå in i diskussionen eftersom systemet visserligen är ekonomiskt hållbart men har sociala brister; alltså precis det som Juholt talade om. Men det är naturligvis struntprat om man heter Peter Wolodarski och är ute efter Håkan Juholts skalp. Ur demokratisynpunkt är det stötande att en pennfäktare helt utan skrupler är chefredaktör för en av Sveriges största borgerliga tidningar, men det är kanske den meriten som borgerligheten betalar för.

PS nu stänger butiken för några dagar för att fira min man 65 år och "pärlbröllop" dvs 30 år tillsammans.  Nu blev ju p.g.a. fördomarna i samhället först bröllop efter 14 prövoår och äktenskap först för knappt två år sedan.  Men man kan ju inte räkna med att lagstiftaren skall hinna med utan vi håller på "pärlan" då vi förenades.