Senoirutskottet i Ystad arbetarekommun har haft sammaträde och vi diskuterade både partiledarval och omstart. De närvarande menade att jag kunde sprida kunskap om diskussionen genom min blogg. Som ordförande uppfattade jag diskussionen på detta sätt.
Uppmana ombuden att välja J&J och tacka valberedningen för deras arbete
Vi kände oss glada över Juholt och Jämtin. Juholt är väl inte ett så känt kort för oss. Men vid den TV-sända pressträffen efter valberedningens besked fick vi känslan av att vi fått ett namn som var en ”riktig socialdemokrat”. Han utstrålade också säkerhet och karisma och kändes som ”en från golvet”. Många särskilt inom fackföreningsrörelsen har ju efterlyst en person ssom vet hur vi ”vanliga” har det och det verkar Håkan veta. Han verkade tala från hjärtat utan förmedling av någon talskrivare och paraplybilden var suveränt målande bra. Att det med Juhplt skulle bli en kvinna som partisekreterare var självklart och Jämtin är ett bra val.
När det gäller valberedningens arbete så vill vi uttala att den enligt vår mening gjort ett gott arbete i den uppkomna situationen, där det alltså inte fanns en ”naturlig” efterträdare till Mona och dessutom distrikten tydligen hade mycket olika uppfattningar. Kritiken hur nomineringen fastställdes genom en slags majpritetsvalberäkning är naturlig i en demokrati. Vi menar att valberedningen och dess ordförande gjort det bästa möjliga i den uppkomna situationen och är värd allt beröm för sitt arbete.
Det vårt önskemål att dessa synpunkter framförs till dem som representerar oss på extrakongressen.
Krisrapporten och partistyrelsens ”Ett Sverige för morgondagen”
Vi diskuterade också dessa handlingar och tyckte det verkade bra att partiprogrammet skulle revideras och tänkte då genast på Lena Sommestad och Anne-Marie Lindgren. Anknytningen av nystart till en diskussion om organisationens roll tyckte vi var mycket väsentlig. Inte minst borde man definitivt skjuta borgartideningarnas gnatande på samröret mellan SAP och LO i sank. Snarare borde försök göras till någon slags samförstånd med vissa TCO-förbund; är de politikfobiska så bör det ju i alla fall kunna ske i sakfrågor. Naturligtvis blir politiskt utvecklingsarbete där vi förhåller till det nya samhället med både strukturella och tekniska förändringar en huvuduppgift för partiet. Vi ville inte fördjupa oss i olika sakfrågor med framhålla att beter vi oss som borgerligt light så är det naturligt för väljaren att tro att borgerliga krav genomför borgarna bättre än vi. När det gäller vår politik så har inte bara ett utvecklingsarbtete att göra: en av våra politiska huvudduppgifter måste bli att hela tiden pedagogiskt lägga fram åtgärden å ena sidan och konsekvenserna å den andra. Och denna pedagogiska uppgift åvilar partiet på alla nivåer, också arbetarekommunen. Om vi lovar folk en förmån så måste vi samtidigt tala om de samhälleliga konsekvenserna. Skärper vi något så måste vi tala om varför vi gör det och konsekvenserna av att inte företa åigätden. Ytterst måste det framgå att varje människas val får konsekvenser för andra eller samhället. Om vi bebygger stora arealer jordbruksmark istället för att bygga hyreslägenheter i flervåningshus så minskar vi faktisk våra framtida försörjningsmöjligheter. Gäller faktiskt också Ystad. Man kan fråga behöver vi verkligen en Arena? Och vad i Arenans olika planerade verksamheter är angeläget? Och bör allt vara under samma tak? Vilka konsekvenser får det för trafik och koncentration till en plats? Var finns den pedagogiska upplysningen?
Några förslag
Vi kom att prata om hur det var förr och hur det var svårt att som då samla folk till saker som intresserade dem, att ”rörelsen” var en rörelse bland folk. Kanske kan man tänka sig litet mer ”halvpolitiska” ämnen som samlar intresserade? Som exempel nämndes AKs mycket uppskattade besök på Klostret för några år sedan
Stadsarkitekten Ulf Karnebäck lär ha en del synpunkter på byggnadsplanerna för framtida Ystad och vi tror att det vore intressant med ett studiebesök hos honom där han fritt fick berätta om olika projekt.
Arbetarrörelsens historia i Ystad Kurt Persson lär ha stadsvandringar. Leif Haglund har mycket att berätta om gamnla tider. Säkerligen finns det många fler. Hela miljön i arbetarstaden Ystad är intressant och än finns rader av hus kvar som berättar om en verklighet då rörelsen behövdes för att återupprätta självkänslan hos förtryckta och utnyttjade arbetare. Detta är faktiskt en bra bakgrund för de tendenser som finns i dag med lönedumpning av utlänsdsk arbetskraft, bemanningsföretag osv.
