Diskussionerna om vem som ska bli ny partiledare efter Mona Sahlin går på högvarv. Den nya tiden med bloggar, facebook och twitter visar tydligt att det gamla trägna sättet att vaska fram ledare inom rörelsen inte längre fungerar som tidigare. Partimedlemmar och många andra deltar på ett mera direkt sätt i valberedningens och partielitens verksamhet. Ändå kan man önska sig en större ansvarskänsla och ödmjukhet från dem som deltar aktivt i denna diskussion. Särskilt kan man kräva att ledarskribenter i de stora opinionstidningarna, inte sällan med bakgrund som kommunikationsexperter, borde uppträda med större ansvarskänsla både mot rörelsen och enskilda personer. Varför måste t.ex. Aftonbladet gå ut med en närmast kränkande ledare om Sven-Erik Österberg med en konstruerad guilt-by-association-liknande jämförelse med moderaten Bo Lundgren? Måste man vara taskig och direkt nedlåtande mot tänkbara kandidater bara för att man är kritisk? Jämför med Göran Greiders också i grunden kritiska resonemang i sin ledare häromdagen (http://www.dalademokraten.se/sida/id/151690/). Jag har ingen aning om vilken praktisk politisk erfarenhet som Karin Pettersson och andra kommunikationsexperter har, men ingen kan frånta Sven-Erik Österberg hans stora erfarenhet av fackligt, partipoliskt, kommunalt, regerings- och riksdagsarbete utan att fördenskull inte vara äldre än 55 år. Själv blev jag förtjust i hans sätt att verka redan under den förra mandatperioden och långt innan vi visste att Mona Sahlin skulle hoppa av på det sätt som nu har skett. Om Sven-Erik Österberg sedan är en självklar kandidat som partiledare är en annan fråga. Men om valet faller på honom är jag övertygad om att han kommer att göra ett utmärkt och gediget jobb. Gedigen erfarenhet i den miljö som man ska verka inom kan aldrig vara en nackdel! Att lyfta fram en kandidat som inte har riksdags- och gärna regeringserfarenhet tror jag inte på. Det gör naturligtvis samtidgt kretsen av tänkbara kandidater begränsad. Därför är det viktigt att bemanna VU med personer som tillför partiet olika erfarenheter och även fundera noga på hur samspelet och ansvarsfördelningen mellan ordförande och ledning kan utvecklas. Kanske kan man t.o.m pröva om vi i ledningen också ska ha en vice ordförande? Det är i samtidigt en klar nackdel att valet av partiordförande inte görs parallellt med valet av partisekreterare. Dessa två personer är ju de viktigaste i partiledningen och måste kunna verka tillsammans som ett radarpar med mycket god personkemi. För egen del är jag helt övertygad om att valberedningen kommer att göra kloka val när det gäller personer som ska leda partiet i fortsättningen! Rolf L.
2011-01-13, 12:14 Permalink
Andra bloggar om: Socialdemokraterna Aftonbladet Dalademokraten Partiledarval
Här är du faktiskt helt rätt ute. Jag lägger inga andra aspekter på Sven-Erik Österberg än att både Ingvar Carlsson och Fredrik Reinfeldt kan uppfattas som tämligen gråa och torra, men jobben har dom fått gjorda.
Österberg är troligen ingen önskemotståndare för Alliansen. Du är rätt ute när du ifrågasätter ifrågasättaren Karin Pettersson på AB. Det är otroligt att man, sådär tjofaderittan, kan gå från en misslyckad topposition i partiet direkt till en topposition på största blaskan. Som om ingenting har hänt. Bara vandringen från ena sidan till den andra är anmärkningsvärd. Karin Pettersson är, vad jag förstår, i högsta grad medansvarig för katastrofvalet, som högsta chef för obegripligt värdelösa reklamsatsningar. Hon borde inte vara värd att lyssna på.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |