Svenska folket sa NEJ
Den 14 september 2003 hölls i Sverige folkomröstning om Sveriges deltagande i det tredje steget av EMU (Ekonomiska och monetära unionen), inklusive införande av euro som valuta; formellt r ådgivande men i praktiken avgörande. 42,0 % röstade ja, 55,9 % röstade nej, se Nationalencyklopedin. Omröstningsresultatet kom trots att media, vänster som höger, inkl de största partierna enhälligt i hård propaganda förde fram EMU-samarbetet. Men vi vanliga människor sa nej. Basta! Är det någon som vill gå tillbaka till arkiven för att se hur DN, Svenskan, Expressen och Aftonbladet och alla andra media öste ovett över väljarna. Ja, det svenska folket var inte vitten värt. Nej, vi svenskar var ingrodda nationalister och bakåtsträvare.
För vilken gång i ordningen är det kris i EMU-samarbetet?
Återigen rubriker om Eus skuldkris och ekonomi på fall i EURO-länder ”Irländska banktillgångar till salu” , ”EU:s krisstyrka åker till Irland” och ”Frågor och svar om krisen på Irland”
Av frågor och svar framgår fragment av bakomliggande fakta. Under goda år drevs fastighetspriserna upp och bankernas utlåning var generös (kopia av USA och de baltiska staterna). Nu har fastighetspriserna gått ned med 50–60 procent med följd att bankerna har alltför stora obetalda skulder. För att rädda bankerna har irländska staten gått in och betalat en nota på 45 miljarder euro. Det har grävt djupa hål i finanserna, i år väntas budgetunderskottet stiga till 32 procent av BNP. Nu är Irland inget säreget: EU:s ”skuldkris” omfattar en rad länder, nämligen Grekland, Portugal och Spanien men även Italien mfl. Baltiska länder genomgår just ett stålbad. En genomgående slutsats efter Euroinförandet är också att priserna ökat radikalt för konsumenterna.
SvD bekräftar indirekt
Det är inte EMU-marknaden som är boven i dramat menar Mats Hallgren i SvD 19/11 utan ”Regeringarna har själva skapat eurokrisen” . och ledaren ”Irland behöver EU:s lugnande tigerbalsam” . Och vad kan regeringarna göra, frågar sig läsaren. Jo. just ingripa med åtstramning för vanligt folk. Svenskt Näringslivs bandhund kan naturligtvis inte erkänna att staten genom EURO-samarbetet avhänt sig det penningpolitiska försvarets möjligheter och alltså är hänvisad till åtstramningar i den offentliga sektorn som drabbar särskilt hårt den fattigare delen av befolkningen.
”Eurons svagheter blottas”
Johan Schück i pappersupplagan av DN om ”Eurons svagheter blottas”. . Tyvärr har Schücks artikel, som allt EU-kritiskt material, censurerats i nättidningen. I artikeln summeras att samarbetet, som innebär att räntan sätts centralt, bakbinder enskilda stater. Devalvering är utesluten eftersom valutan är gemensam. Man har alltså avsagt sig penningpolitiskt försvar mot överhettad ekonomi och är i stort hänvisad till nedskärningar i de offentliga systemen. Detta innebär i sin tur att när banker och näringsliv är lättsinniga så har regeringarna få möjligheter att göra något annat än att skära i det allmännas utgifter för att nedbringa underskottet. När man talar om ”lättsinnighet” handlar det egentligen om en hänsynslös drift efter stora vinster. Ytterst är det alltså småfolket, som får bära konsekvenserna i form av försämrad sjukvård och social service, skola och äldreomsorg, arbetslöshet osv för att kapitalisterna oansvarigt drivit på ekonomin för att maximera sina vinster. Att DN på ledarplats försöker dra en annan slipsten ”Grått över gröna ön” är bara i linje med DNs inställning att förneka alla brister med EMU och krav på ny folkomröstning om projektet. Vidare Annika Ström Melin, som har EU-skygglappar i allt hon skriver ”Irland: För enkelt att skylla valutasamarbetets kris på euron” .
Att gödsla och bruka mager utjord på samma sätt som fet lerjord!
EMUs gemensamma penningpolitik innebär att Europeiska centralbanken sätter styrräntan utifrån genomsnittet för euroländerna, utan hänsyn till läget i varje enskilt land. Detta är lika korkat som om jordbrukare sådde samma grödor och använde samma brukningsmetoder i Skåne och i Norrland utan hänsyn till lokala, aktuella väderförhållanden. Och dessutom att regler för jordbruket skulle utfärdas i Stockholm efter ett genomsnitt av förhållandena i hela Sverige. Nej, istället för klarhet i detta odlar borgerliga tidningar istället myten om att ”Sverige är bäst i klassen” och något som skulle sammanhänga med att vi har en borgerlig finansminister!
Ja det finns bara en slutsats - som DNs nättidning inte vill att vi skall dra – vi har klarat oss bra just därför att svenska folket sa ifrån 2003
Kommentar av peter dublin - 24 november 20:18, 2010 
