Apropå gårdagens bloggartikel Borgerliga medias desinformation större hot mot demokratin än SD i riksdagen har jag fått ett mejl från DN-journalisten Anders Forsström. Jag tycker vår diskussion förtydligar:
Hej Bo... Det blir för långt att svara dig, även om jag också tycker mig se en kantring i pressen när det gäller vinklingarna mot Sahlin. Bilden blir inte rättvis. Men när det gäller jämförelsen med SD, tycker jag här att du har fel.
Däremot om du tagit (inte; min anm) upp hur media i Sverige, både borgerliga tidningar som socialdemokratiska, också radio och tv, behandlar södra halvklotet så kan man förstå framväxten av SD. Jag tänker då på hur kriget mot terrorismen, libanon, palestinierna, talibanerna etc skildras i svensk media.
Vi har ju en helig grundläggande princip för vårt arbete och det är att låta bägge sidor i alla slags konflikter komma till tals.
När det gäller stora öppna partier som har partikontor och engelsktalande talesmän som till exempel Libanesiska Hizbollah, så har vi skildrat dem tiotusentals gånger, men aldrig pratat med dem, inte ställt kritiska frågor inte snälla frågor. Vi pratar inte med dem. Likaså talibanerna eller det irakiska motståndet. Så vi isolerar dem och demoniserar dem samtidigt. Det är otroligt korkat. Tar man upp det här med folk eller kollegor har de inte ens en susning vad detta innebär, det är liksom inget problem.
Det är ju då inte konstigt att folk inte vill ha människor från dessa länder - vi behandlar ju dem olika än alla andra, uppifrån och ner. Tänk dig själv att vi skriver tiotusen gånger om Socialdemokraterna sedan 1982, men aldrig ens pratar med dem. Det skulle vara odemokratiskt, nu är det inte så illa.
Hälsningar Anders
Bäste Anders... brukar jag alltid inkludera de författare som varit föremål för mina åsikter. Dina blänkare låg ju till skillnad från SvD, ledarDN och Brors mera mot nyhetshållet utan lika stark vinkling. Även om jag har svårt att förstå det oerhörda intresse borgarpressen ägnat åt Thomas begäran om föräldraledighet. Det enda som jag håller med om var litet klantigt var att han inte gav in den i tid. Allt annat förefaller politiskt tjafs av gammalt gott borgarmärke under sken av att odla en oberoende liberalitet. När det gäller medias behandling av "södra halvklotet" så bedömer du naturligtvis bättre detta. Men det behöver ju inte vara ett skäl att vända sig mot den utpräglade högervinklingen av media.
Du summerar "Tänk dig själv att vi skriver tiotusen gånger om Socialdemokraterna sedan 1982, men aldrig ens pratar med dem. Det skulle vara odemokratiskt, nu är det inte så illa". Nej, så illa är det väl inte att ni inte pratar med S och bara fabulerar. Men allt det ni hör från S vanställs och framställs i en "kritisk" layout jämfört med det lull-lull som inbäddar nyheter från ekonomiska och politiska makten. Detta är inte bara anmärkningsvärt det är i längden ett hot mot demokratin där högerkrafterna köpt sig ett försprång.
Du medger att vinklingarna mot Sahlin inte blir rättvis. Och det är personförföljelse. Men vad ur demokratisk synvinkel är allvarligt är att det riktar sig mot det största oppositionspartiet Socialdemokraterna. Den samlade dagspressen, som betalas av kretsar närstående den ekonomiska makten i samhället och som i sin tur är ideologiskt närstående dagens politiska makt, ger sitt oförblommerade stöd åt detta maktcentrum och försöker skjuta en allvarlig opposition i sank. De ekonomiska intressena sätter helt enkelt yttrande- och informationsfriheten ur spel. Detta är en mycket mer allvarligt hot mot en fungerande demokrati än SDs intåg i vår riksdag.
Märk väl jag jämför ingalunda journalisters åsikter med de hos Jimmy Åkesson och hans kumpaner utan talar om olika hot mot demokratin. Då är högermedias ensidiga stöd till maktblocket regeringen/Svenskt Näringsliv bra mycket mer allvarligt. Och förlåt, men jag räknar både DN och SvD till högermedia. Man har övergett detta med "oberoende liberal" och ersatt det med att man "inte godtar det som företrädare för överheten säger". Och du talar om "en helig grundläggande princip för vårt arbete och det är att låta bägge sidor i alla slags konflikter komma till tals". Fan trot! Man är ju ideologiska kompisar och lönerna betalas av företrädare för den ekonomiska makten. Och även journalister är ju duktiga att utan hot "verka i chefens anda". Ni har alltså regelbundet lärt er att vid både nyhetsurval, layout och journalistisk text bryta mot den "heliga principen". Man behöver inte vara särskilt röd för att uppfatta vinklingen. Och det verkligen allvarliga är att media och journalister tycks i stort sakna självinsikt.
Men än en gång tack för att du hörde av dig, vilket gav mig en chans att förtydliga mig.
Med vänliga hälsningar/Bo Widegren, Löderup
Det kan tilläggas att visst har Anders Forsström rätt i att det är olyckligt om rörelser i länder på ”södra halvklotet” demoniseras. Och det vore väl en uppgift för en journalist att påtala detta för kolleger. Men det finns åtskilligt att göra politiskt i Sverige både i fråga om arbetslöshet och de offentliga försäkringarna, istället för Högerregeringens i detta innehållslösa budget. Detta för att invandrare inte skall kunna - såsom SD gör - utmålas som ett hot mot svensk välfärd. Men sådan kritik funkar väl inte för högermedia?
