Att ha hund, eller, som i mitt fall, då och då ha hand om en hund är bra. På olika tider på dygnet kommer man ut i sitt närområde, kan flanera och uppleva sin omgivning i lugn och ro och påminnas om vilken fantastisk stad vi lever i.
Idag gick jag och Kasper (alltså hunden) och insöp stadens ljud och ljus i den blå timmens halvmörker på Gärdets sportfält. Månen var full och lyste intensivt, i alla omkringliggande hus lyste lampor från lägenheter och kontor; t.o.m. Filmhuset och det brutala s.k. FOA-huset bidrog i det sakta fallande mörkret till skönheten.
Just samspelet mellan nationalparkens natur- och kulturmiljö och den täta staden runt omkring bildar en oemotståndlig helhet. På samma sätt tror jag att samspelet mellan den nya Djurgårdsstaden och Lill-Jansskogen på andra sidan Husarviken kommer att ge en intensiv skönhetsupplevelse.
Stockholm behöver inga banala och överdrivna slogans som "LOVE 2010" och "Capital of Scandinavia". Samspelet mellan stadens olika fronter och olika vatten- och grönområden borde räcka långt. Även i marknadsföringen.
Rolf L.
2009-12-02, 18:43 Permalink
Andra bloggar om: Stockholm Stadsplanering Miljö
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar. |