Stockholmshems borgerliga majoritet som styr ett av våra allmännyttiga bostadsbolag har utifrån rent ideologiska utgångspunkter ägnat sig att till underpris sälja ut eftertraktade hyreslägenheter i innerstaden och närförorter till dem som råkar bo där just nu. Därmed har alliansen i Stockholm dragit undan möjligheterna för många ungdomar och inflyttare att få tag på en egen hyreslägenhet med god standard till rimlig hyra.
Nu verkar man ha fått kalla fötter och inser att här kan bli problem. Men då köper man helt enkelt upp ett antal pågående bostadsprojekt, tänkta som bostadsrätter, men som nu omformas till hyresrätter. I TV och tidningar säger sedan ordföranden, folkpartisten Björn Ljung, triumferande att det är viktigt att satsa på hyresrätter och att han har gjort en bra affär för Stockholmarna: Sålt dyrt och köpt billigt!
Men bl. a. tidningen City antyder i ett reportage (17/12) att det där väl är litet tveksamt; om kvadratmeterpriset för de hyreslägenheter som han sålde ut ligger på ca 16 000 i genomsnitt och priset för de som han nu köper ligger bortåt det dubbla, då är det väl inte självklart att kalla det för en bra affär? Jovisst, för så där kan man ju inte resonera, menar Ljung. De lägenheter som han köper är ju nya och kostar naturligtvis mera.
Men, Björn Ljung, så kan man visst resonera, om man ser det ur ett konsument- och bostadspolitiskt perspektiv! Bostadssökande Stockholmare och andra har först gått miste om möjligheterna att få tillgång till ett stort antal lägenheter med god standard till rimliga hyror. Det som erbjuds i stället är ett antal lägenheter med mycket höga hyror. Samtidigt har man genom utförsäljningen av en mängd hyresrätter i allmännyttan rubbat underlaget för bruksvärderingen, så att den allmänna hyresnivån ökar och närmar sig nivån för marknadshyror. Men marknadshyror, som tidigare stått på åtminstone moderaternas önskelista, är något som alliansen numera är jätterädda för att förknippas med. Tänk om det är just det som alliansen är ute efter? Då kan man ju bättre förstå varför man ena dagen säljer och den andra köper ett antal hyresbostäder.
Så det som förstone ser ut som en variant av Ebberöds bank kanske i själva verket är ett smart sätt att bakvägen införa marknadshyror? Smart för en marknadsliberal, kanske, men dåligt för Stockholmarna. Om man sedan väntar några år och på nytt kommer i majoritet, ja, då kan man ju göra om manövern och sälja ut de lägenheter som man nu har köpt …
Rolf L.
Mycket intressant analys av Moderaternas bostadspolitik. Jag har verkligen undrat vad dom håller på med. Det går ju tvärs emot deras egen ideologi, att kommunen ska göra vansinniga förlustaffärer. Och tyvärr, ingen debatt om detta i medierna.
Men desto mer typiskt för de nya moderaterna med denna falskhet: när inte deras gamla politik gick att sälja så förpackar dom om den och torgför den som nånting helt annat. D.v.s för väljarna bakom ljuset.
Falsk marknadsföring - skulle det heta med deras eget vokabulär.
Rolf Lindell: Ja. eller så kanske de har flera ideologier som ibland går på tvärs med varandra. Åtminstone i Stockholm är det uppenbart att minskningen av det gemensamt ägda eller förvaltade till förmån för det privata är en slags överordnad ideologi.
Men visst är det konstigt att media inte klär av dem på den punkten. För egentligen är det ju ett sätt att smita ifrån sitt samhällsansvar.
Förnamn och efternamn är obligatoriskt. E-postadress och webbadress är valfritt.
Skriv sedan din kommentar och klicka på Spara kommentar.
|
|