S-bloggaren Peo Wågström skrev nyss på sin blogg "Konsten att bli utskrattad av sina europeiska kollegor…" : Det är inte speciellt svårt, kom 2,5 timmar för sent till ett möte och skyll på snöfall. Gissa om de blev muntra britter, belgare, tyskar och italienare….. “Snow, but you are from Sweden….”
Ja så är det ju. De europeiska kollegers skattattacker var en bra tankeställare. Skratten motiverades ju av två saker:
Avpassat efter vår behov En sak som man ser solklart är att bara för man har ett system konstruerat efter kontinentala förhållanden så är det inte alls sagt att det är avpassat efter våra behov här uppe. Vi beställer knappast så få snömaskiner och plogar som nere i Italien eftersom det skulle bli katastrof. Vi kan inte heller budgetera så ynkliga summor på snösväng som i Belgien eftersom det skulle leda till överdrag redan efter en vecka. Vad säger att vi skall ha ett system med minimilagstiftning på lönesidan när vi nu upparbetat en fungerande praxis med kollektivavtal? Och dessutom skapat en balans mellan arbetsgivare och löntagare som sätter gräns för marknadsliberala lösningar! Jag bara frågar?
Egen penningpolitik har det något värde? Om det nu inte är finanskris utan bara små finansiella oroligheter eller helt enkelt svårigheter med finanserna i Frankrike, Italien och Spanien bör vi då ingå i ett valutasystem där penningpolitiken bestäms på kontinenten? Kanske kan det finnas goda skäl att ha tillgång till ett eget system som fungerar? Ja, ett system med vilket vi kan parera svårigheter på den svenska marknaden. Jag bara frågar?
Skall vi EMUa igen? Att kronan just nu står lågt följer av att i världskrisen koncentreras spekulationen till de stora valutorna. Kronans dykning har alltså inget med dess "egentliga" värde att göra. Det är en narrspegel av hysterin i finansvärlden, där alla gripits av stora frossan och lagt sina dollar, pund och euro i madrassen för att avvakta bättre tider. Att i det läget börja prata om EMU för oss i Sverige är lika klokt som att passa på att sälja sin fastighet när det är som sämst på fastighetsmarknaden.
Från det ena till det andra Så här kan man gå från det ena till det andra och t.o.m. börja fundera på om storlänsreformen egentligen är så vettig eftersom det också kan ställas olika krav på aktiviteten i olika delar av landet. Kan man sitta i Bryssel och bestämma antalet snöplogar i Kiruna eller vet man i Stockholm hur hårt regnskador drabbat jordbruket på Österlen? Är det vettigt att låta rödmantalade papister, som aldrig sett en vanlig löntagare, sitta i Luxemburg och bestämma hur arbetsvillkoren skall var på svensk arbetsmarknad. Ja, det är bara en fråga!
Sig själv nog?
2008-11-26, 18:41 Permalink
Andra bloggar om: Centralt-lokalt europa storlän tankeverksamhet emu
Det går bra att raljera om förhållande i områden som man förväntar sig inte känna till något om sin egen hemtrakt. Vilka Norrlänningar kände till att det kunde snöa i Skåne 1981. Jag förmodar att som som satt fast i snödrivorna mella Landskrona och Bjärred för alltid kommer att komma ihåg att det kan snöa något alldeles förfärligt i Skåne. Det blir dessutom drivor som man inte ser i Norrland som är omöjliga att passera.
Det är klart att om vi inte finns med i Europa så kommer kunskapen om våra förhållande inte att spridas särskilt långt utanför våra gränser. Det går inte att gå in i ett internationellt samarbete med en protektionistisk syn i bagaget. Jag vill erinra om historien om bonden från söderslätt som åkte tåg till Hässleholm, under resan kom han i slang med en man från Höörstrakten som berättade att han också var bonde. Förvånat utbrast söderslättsbonden, "Kan man bedriva jordbruk så långt norrut" Bo Widegren: Jo här i Skåne har vi ju snödrevet som medfört att jag insnöad för första gången i mitt liv. Men det har vi lärt oss att parera här och vi som bor här förbereder oss. Så är exempelvis inte fallet med långtradare som kommer från kontinenten och glider på tvären och stoppar trafiken på svenska europavägarna. Du tror att jag raljerar. Det är faktiskt fel. Måtte uttryckt mig illa. Jag menar fullt allvar. Och ditt eget exempel, Alf, passar ju väl in för bonden på Söderslätt måste bruka sin jord på ett helt annat sätt än uppe på skånska högplatån. Om man då börjar att sätta sig i Stockholm eller än värre Bryssel och bestämmer hur jordbruk skall bedrivas (eller vilka förmåner man skall få om trädar grödor eller kultiverar jorden på visst sätt) så blir det snett därför att det är villkoren lokalt som gäller för bönder. Vad jag ville ha sagt är att man mer noga skall avgränsa vad EU skall syssla med och inte klåfingrat hela tiden tafsa på den nationella eller kommunala självbestämmanderätten. Typiskt är det att en meningsmotståndare - vilket jag tycker ohederligt - börjar att tala om att man inte vill vara med i EU så fort man nämner ordet begränsning av makt. Det är ju löjligt hur EU månar om dem som vill dricka sprit i Sverige respektive spela bort sitt liv på utländska spelbolag. Ja, det finns mängder av exempel på övertramp. Och det blir sannerligen inte snyggare för att man satt papister i Luxemburg för att övervaka härligheten och inskränka den lokal bestämmanderätten. För min del menar jag att EUs dödgrävare är de som vägrar att begränsa den tungrodda apparaten som fordras ju mer deltaljrik regeleringarna blir. EU lider redan av elefantiasis... och snart skall det bli än fler medlemmar. Det handlar alltså ingalunda om snäv protektionism som du försdöker pådyvla mig utan om EUs överlevnad. Härvid fordras det helt enkelt en markant avgränsning till de stora intereuropeiska problemen såsom brottsligheten, kapitalets fria rörlighet, klimat-miljön o.likn.
Nu bidrog ju i och för sig det faktum att det var snö även i Tyskland till munterheten. Jag vill också nämna att jag jobbar i en japansk jättekoncern med människor från all världens hörn och anser att det bara är till fördel. Senast vi hade en större gemensam arbetsinsats så var vi 21 nationaliteter som arbetade ihop, skillnaderna blev till styrkor och en ständig källa till glädje med snälldryga kommentarer om snåla skottar, duktiga svenskar och kluriga japaner. Varje kväll hade vi "Beer O´clock" när vi stängt för dagen och levde i en skön multinationell harmoni.
Skillnaderna är större inom länderna än mellan ansvarskännande människor och företag i olika länder. Beträffande Euro... så kan jag inte få den snart nog, både ur egen och min arbetsgivares synpunkt. För 20-30 år sedan var varor prissatta med sådana marginaler att kursförändringar var acceptabla men nu är prissättningen så kundvänlig att några ören upp och ner i kurserna kan vara skillnaden mellan vinster och förluster när alla poster summeras. Resultatet blir att svenska företag och kunder får betala en liten extra premie beroende på valutarisker och det är onödigt tycker jag. Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg! |
Bo Widegren
Senaste blogginläggen
Visa samtliga tidigare inlägg
Arkiverade blogginlägg
Sök på webbsidan
|
Kommentar av Alf Svensson - 26 november 20:51, 2008 
Copyright © 2025 Bo Widegren, www.s-info.se
0,02734
