TRANSLATE WEB PAGE   NÄTVERKSPORTALEN WWW.S-INFO.SE   BLOGGPORTALEN WWW.S-BLOGGAR.SE   FORUMPORTALEN WWW.S-FORUM.SE 

Kommer ni ihåg när Mikael Söderlund (m) och Stella Fare (sp) alldeles efter valet 1998 satt i TV och under fniss och stoj ritade upp hur man skulle bygga om Sergels Torg? Vad ett par generationer stockholmare hade tagit till sina hjärtan som en central samlingsplats och naturlig plats för folkliga och demokratiska manifestationer sprätte man iväg med några amatöristiska pennstreck på ett pappersark. Självklart åkte de på pumpen. Stockholmarna slog vakt om sitt världsberömda torg.


Men nu är Mikael Söderlund återigen i färd med att utarma torgets själ och betydelse. Surfande på galleriavågen vill han nu inskränka det öppna offentliga rummet och kanalisera människorna till inglasade partier och affärskedjornas utgångskassor. Man kan se det som en raffinerad hämnd för den reaktion som satte stopp för hans planer förra gången. Shoppingen som livsform får ersätta spontana möten på stadens Forum – det öppna torget. Det är väl ändå rätt magstarkt.


Stoppa Mikael Söderlunds framfart även denna gång!
Rolf L.



2008-01-13, 15:42  Permalink
Andra bloggar om:  
"Världsberömda torg".
Fniss. Det är ju ändå ganska roligt. Allt i Stockholm är "unikt" eller "världsberömt" eller har ett "bevarandevärde".
Plattan är en krater. Ett grått hål av betong. En omänsklig plats som man springer förbi på väg någon annanstans.

För egen del tycker jag att man skall glasa in de delar som man föreslagit skall glasas in. Sedan lyfter man upp "plattan" i markplan och gör den till ett torg istället. Marken som blev kvar under låter man sedan kulturhuset växa ut i.

Vad hände? Jo. Affärsidkarna fick mer utrymme. Kulturen fick mer utrymme. Torget blev en plats för människor, och den publika ytan för manifestationer blev större (eftersom torget då flyter ihop med omgivningen istället för att omges av väggar).

Men kommer det att ske? Nej. För plattan finns ju. Och alltså kan den inte ändras på.

http://www.yimby.se/


Rolf Lindell: Hej Anders!
Yes in my backyard (yimby) är nog lika obegåvat som not in my backyard (nimby). En dynamisk stad är naturligtvis alltid stadd i förändring, men det måste göras på ett välavvägt sätt. Att ge Sergels Torg till Mammon på folkets bekostnad är t.ex inget bra sätt (inte ens de stora finansdrakarna/fastighetsägarna runt torget verkar tycka så).

Jag tycker att man borde be ett antal oberoende, slagkraftiga och kompetenta personer i uppdrag att komma fram med en "förändrings- och bevarandeplan" för Stockholm, baserad på ett antal relevanta utgångspunkter. En sådan skulle vi kunna flockas kring och diskutera. Då kanske vi också skulle komma ifrån Yimp (= yes in my mandate period) och slippa ryckigheten mellan skiftande majoriteter i stadens planering.
Rolf L.
"Yes in my backyard (yimby) är nog lika obegåvat som not in my backyard (nimby)."

Det var väl ofrånkomligt att någon skulle lägga den kommentaren någon gång. Vårt namn är ju en "pun", vi driver med nimby som koncept, men ta inte namnet allt för allvarligt. Men du får gärna svara på vad det är som är dumt med att agera motbild mot det murlika motstånd som intresseorganisationer och media idag bjuder på. Undersökning efter undersökning visar ju nämligen på att de har fel. Både ur opinionsmässig, effektivitetsmässig och miljömässig synvinkel. Nu syftar jag inte på plattan utan på förtätning och förhöjning av Stockholm.


"Att ge Sergels Torg till Mammon på folkets bekostnad är t.ex inget bra sätt "

Ah. Så att skapa mer tillgänglig yta för demonstrationer är alltså att ge torget till Mammon?
Det var ju onekligen en kreativ tolkning :)


Rolf Lindell: Hej igen Anders och yimbygänget!

När man har att göra med förändringar i en nästan 1000-årig stadsbygd med en mängd intressen som står mot varandra så får man nog vara både bestämd när det gäller vad man uppfattar som nödvändigt för stadens utveckling och samidigt litet ödmjuk för de känslor som förändringarna ofta väcker. Konsten är att finna de avvägningar som lagstiftning och majoriteten av medborgare ställer upp på. Så har det alltid varit och så blir det om medborgarna ges demokratiska rättigheter att påverka utvecklingen.

För jag kan väl inte tänka mig att ni är ute efter någon slags kommandorätt för stadsbyggnadsborgarrådet att automatiskt göra som han vill?
Rolf L.
Hej igen Rolf.
Jag ser att du fortfarande inte har svarat på min kommentar angående Sergels Torg. Det skapar mer yta för samtliga iblandade. Är det inte intressant, eftersom det innebär en förändring?

Vad gäller utvecklingen (eller bristen på) av Stockholm så är problemet att dagens situation är djupt odemokratisk. Inte den motsatta. Innerstaden definieras av ett mycket litet område, med skyhöga boendepriser, segregation undermålig kollektivtrafik, miljöförstöring och mängder av trafikplatser och motorvägar som följd.

Vad yimby vill är att vi slutar bygga förorter. Att vi bygger ut innerstaden så att innerstaden inte längre definieras som "innanför tullarna". Många klagar på detta, men jag har än så länge inte hört ett enda sakligt argument för varför vi inte borde göra så. Varför inte ge fler människor möjligheten att få bo på det sätt som de faktiskt vill bo på? Som är anledningen till att människor flyttar till Stockholm, att de vill bo här? Varför skall stadens kvaliteter vara reserverad för de som har gott om pengar? Det är inte förortscentrum och trafikplatser som lockar människor hit. Det är innerstadens kvaliteter.
Men idag sitter starka intressegrupper, själva baserade i innerstaden, och försöker "skydda" sina investeringar i dyra lägenheter eller sina mossiga föreställningar om att Stockholm skall se ut som när de var barn. Men sanningen är att Stockholm växer. Vi måste låta Stockholm får växa nu. Naturligtvis kommer alltid lägenheter med centrala lägen vara dyrare än lägenheter i mindre centrala lägen, och det är okej.
Problemet är att idag är det allt eller inget. Det finns inget mellanting. Antingen får du stå i bostadskö i 20 år, köpa en svindyr bostadsrätt, eller så kan du inte bo i en stadsmiljö. Så enkelt är det. Och det är inte okej.

För övrigt bor jag själv i innerstaden. Jag tillhör de lyckligt lottade som har en ekonomisk situation som tillåter mig att göra det. Jag önskar att fler hade möjligheten att bo här. Jag önskar att det fanns mer innerstad för alla de som vill bo i den. För inte är det mer förort, villaområden och radhus vi behöver? Det finns redan gott om sådana. Däremot har vi en stor brist på urban innerstad.

Att vi har stort stöd för våra idéer visar i princip alla undersökningar som görs i frågan, så vad exakt är problemet? Hur länge skall små elitistiska intresseföreningar få stoppa Stockholms utveckling?


Rolf Lindell: Jodå Anders, jag har svarat på dina två inlägg härförinnan.
Nu är det nog inte så att alla vill bo på precis det sätt som ni vill. Jag ser gärna en mer förtätad, och där det bedöms lämpligt, högre bebyggelse i innerstan. Men lika självklart måste en expansion av Stockholm också ske i och omkring förstadsområdena. Och om du tror att alla vill bo i innerstaden så tror du fel. Kvalitet kan se olika ut för olika människor. Man ska akta sig för att bara kika ut genom sina egna glasögon.

När det sedan gäller demokratin så får du nog finna dig i att våra förtroendevalda i fullmäktige och olika nämnder och styrelser efter debatt och underlag från olika experter fattar de sliutliga besluten om hur staden ska byggas ut och utvecklas.

Rolf L.
Herr Lindell,

Först och främst vill jag ta mig friheten att skriva här. Jag hoppas att du inte har något emot det. För det andra har jag läst ditt inlägg och jag vet varken om jag ska gråta eller skratta.

Att påstå att att Sergels Torg är vårt "världsberömta torg" är väl extremt mycket att ta i. För det första är det per definition inget torg, det är snarare ett plan. Ett torg är en levande plats för allt och alla där man kan bedriva handel och alla får vara med. I och för sig bedrivs handel där men av det mindre smickrande slaget, men det kanske räcker då för att man ska kalla det för torg?

Att kalla det för ett världsberömt torg är en extrem fall av kulturell myopi. Grövre talat skulle man kunna säga "navelskådning".

Jag har aldrig uppfattat det som ett världsberömt torg. Jag har rest mycket över en stor del av världen och jag har aldrig, aldrig, aldrig någonsin träffat på någon människa som ens frågat mig om Sergels Torg.

Sedan har jag fått besök från långväga håll och alla som har varit med mig på mina stadsvandringar har tyckt att Sergels Torg är en vämjelig plats att vara på. De föredrar andra platser som t.ex. Globenområdet. Nu talar jag om människor av bägge kön, alla åldrar och från olika länder.

Hur kan man ens vilja bevara något som inte ens fungerar i praktiken? Det heter alltså Sergels Torg och skall vara ett "torg" men det är inget torg och för det andra fungerar det inte. Det är smutsigt, farligt och många Stockholmare uppfattar torget som en plats man är illa tvungen att gena över för att komma från punkt A till punkt B. Jag tror att det är väldigt få, och nu talar jag för många, som skulle vilja vistas där, frivilligt.

"Torget" är dessutom felkonstruerat, det är för trångt. Jag tror inte att någon kan ha undgått att se det i samband med demonstrationer. Vid stora demonstrationer så får majoriteten stå längst bak och trängas med narkomaner, alkoholister och skräp. Är det trevligt och värt att bevara?

Det är en skymf mot alla dessa människor som kommer dit för att demonstrera. Det är dessutom farligt för de tvingas samsas om ytorna med människor och saker som kan vara farliga. Enligt den ursprungliga planen skulle Sveavägen ha fortsatt söderut över det nuvarande Sergels Torg/Kulturhuset. Men så gjordes det aldrig.

Nej, jag tillhör inte något parti. Jag är opolitisk och representerar många trötta och besvikna Stockholmares åsikter som aldrig hörs för att de är för politiskt inkorrekta.

Lyft upp "torget" till marknivå (får mer ytor extra att disponera) eller gör om rasket!

Med dessa ord vill jag därmed få mitt budskap framfört.

Mvh,
Leonardo Frithunanthz




Rolf Lindell: Hej Leonardo!
Jag har naturligtvis inget alls emot att du skriver här. Tvärtom. Diskussionen är viktig.

Däremot tycker jag inte alls som du. Sergels Torg är för mig en mäktig plats mellan ett inbjudande Kulturhus, mäktigt 5:e höghus och inramat av pulserande gatuliv på Drottninggatan, Sergelgången och Hamngatan. Däremot skulle jag gärna se att Klarabergsgatan smalnades av och fick mer flanörer och mindre trafik.

Hästskogången är redan inglasad och det får väl accepteras (inglasningen börjar ju först en bit in), men att glasa in gången från T-banan bort mot Hamngatan snöper torget på ett olyckligt sätt.

Att knarkhandel och annat sorgligt av och till sker där är knappast torgets fel, utan måste väl ändå ses som ett socialt, mänskligt och polisiärt misslyckande. Inte blir Mariatorget eller Vasaparken mindre vackra offentliga rum för att sådana aktiviteter stundtals flyttar dit?

Så frågan om det världsberömda till sist. Jo, det är nog ändå så att i internationell planerar-och arkitektlitteratur så hittar du flera exempel på när Sergels torg omnämns med högaktning. Och glöm inte det rungande nej som stockholmarna utropade då Mikael Söderlund förra gången åkte på pumpen när han ville ge sig på torget.
Rolf L.
Tack Leo för din klara syn på Sergels "Torg", jag hade inte kunnat peka på dess brister tydligare.

Rolf, det vore intressant att höra ett utlägg om varför "Plattan" som den ser ut idag är värd att bevara.
Jag förutsätter att du har intressanta vinklingar eftersom du så hurtigt håller fast vid Sergels torgs nuvarande förträfflighet och gärna gör det i ett så offentligt forum som en blogg med din trovärdighet som politiskt aktiv inom Socialdemokraterna på spel.


Rolf Lindell: Hej igen Jonas!
Om du ursäktar så hänvisar jag till mitt svar till Leonardo, så lipper jag upprepa mig.
Rolf L.
Nej Rolf. Du har fortfarande inte svarat på hur du kan få mitt förslag, som innebär en utökning av både kulturhusets och den offentliga ytan, till att bli
"ge Sergels Torg till Mammon på folkets bekostnad"
Har du missat något föreslår jag att du helt enkelt läser om texten i mitt förslag :)

Och ja, det är ju självklart att alla inte vill bo i staden. Det har jag heller inte påstått. Men nu är det ju inte förortsområden som vi har brist på eller hur? Snarare är det ju just den urbana staden som det råder en skriande brist på, med höga bostadspriser och segregation som följd.

Din kommentar om demokratin berör överhuvudtaget inte de problem som jag nämnde.


Rolf Lindell: Men Anders,
i en befintlig miljö, tillkommen efter mängder av skisser, avvägningar och beräkningar, kan man naturligtvis inte bara ändra en del utan att helhetsintrycket rubbas.

Höjer du upp torget ändrar du självklart alla proportioner i anslutning till torget. Du får t. ex. ett förkrympt och trivialiserat Kulturhus, och du tar bort hela orginaliteten i torgbildningen som sådan.

Men debatten om höjning eller inte hade vi för ca 10 år sedan, ett av Mikael Söderlunds mest pinsamma Waterloo.

Rolf L.
Rolf L.
Ah. Så eftersom vi har haft debatten för tio år sedan så är den inte längre intressant? What's done is done..?
Ja. Höjer vi upp torget ändrar vi helhetsintrycket.
Måste det per automatik vara något dåligt?
"Helhetsintrycket" är också ett sånt där heligt ord. Kasta in "helhetsintrycket" så behöver du inte längre argumentera.
Att ändra helhetsintrycket kan faktiskt vara något bra, när utgångsläget är dåligt.
Sergels torg är inte bra, det har aldrig varit bra, och det blev aldrig det som det ursprungligen var tänkt att bli. Men ändå måste vi tydligen behålla det. Som med allting annat i Stockholm så blir allting per automatik heligt, med det enda argumentet att det "finns".
Angående förkrympt och trivialiserat kulturhus så ser jag inga problem med att lägga på ett par våningar på det om man så önskar. Passa på att riva pyttehusen mittemot Åhlens också och gör något vettigare där.


Rolf Lindell: Hej, vilken tur att inte du är stadsarkitekt i den här stan!
Rolf L.
För övrigt har du ännu inte svarat på mitt påpekande om "ge Sergels Torg till Mammon på folkets bekostnad".


Rolf Lindell: Hej, nu tror jag att vi rundar av den här diskussionen. Bara en slutkommentar: Det är klart att om man minskar folkets offentliga rum och överlåter ytan till våra vanligaste gallerihandlare så blir det Mammon som tar hem spelet.
Rolf L.
Jag tänker inte ge mig in i dagisdebatten om allt annat, men jag ger stor tummen upp för motståndet mot ännu en galleria, oavsett om den är inglasad eller inte. Det finns ingenting som urholkar stadsbilden och främjar likformigheten så mycket som stadens alla gallerior.

/Oscar


Rolf Lindell: så sant, Oscar!
Rolf L.


Nya kommentarer kan ej göras för detta blogginlägg!