Det finns några platser i sta’n som man ser som mer betydelsefulla än andra. Slussen, Sergels Torg, Stadion och Djurgården är några sådana platser som har etsat sig fast på mina näthinnor sedan barns- och ungdomsben.

Slussen är nu högaktuell eftersom den byggda konstruktionen med de riksbekanta klöverbladen vittrar sönder steg för steg. Frågan är då: Ska man riva och bygga upp samma konstruktion igen, eller ska man passa på att bygga nytt på ett sätt som passar vår tidsålder och utvecklingen framöver?

Två huvudförslag står mot varandra: ”Nya Slussen”, som alltså bygger nytt respektive ”Nybyggt bevarande”, som bygger nytt men som i stort återskapar nuvarande utformning. Efter mycken vånda har jag fastnat för alternativet ”Nya Slussen”, ritat av Nyréns. Jag menar alltså att detta alternativ är det som sammantaget är att föredra som grund för det fortsatta utvecklingsarbetet. Härigenom har jag skiljt ut mig från majoriteten i Skönhetsrådet och skrivit ett avvikande särskilt yttrande.

Det har inte varit lätt att komma fram till den här ståndpunkten. Det gäller ju en plats där jag så många gånger helt betagen har stått och tittat på neonljus och alla billjus i trafikkarusellerna. Men jag har kommit fram till att vi nu har chansen att åstadkomma en modern lösning för både trafik, umgänge och flanering och som bättre än i dag kan knyta ihop Söder och Gamla Stan, och jag menar att alternativet ”Nya Slussen” har förutsättningar att göra det.

Utformningen av nya Slussen måste naturligtvis sättas i relation till sin omgivning och till hur sådana strategiska faktorer som trafik och miljö kommer att utvecklas, inte minst när det gäller den framtida kollektivtrafiken. Slussen blir ju en än mer strategisk knutpunkt genom att T-banan, Citybanan och utbyggda spårförbindelser mot Nacka plus viktiga stombusslinjer kommer att sammanstråla här. Ett fullt tänkbart scenario är också att vi stockholmare framöver kommer att kräva ett mer trivsamt, promenadvänligt och mindre miljöbelastat gaturum att vistas i. Och den framtida biltrafiken i stadens mest centrala delar kan successivt komma att avta genom tillämpningen av ekonomiska styrmedel i form av parkeringsavgifter och trängselskatter, ökade drivmedelskostnader och en effektivare och mer attraktiv kollektivtrafik. Det kommer då att räcka med en bro över näset och de ytor för samvaro och förströelse som alternativet ”Nya Slussen” visar blir som jag ser det mer attraktiva, samtidigt som de kan skapa bättre förbindelser för gående och cyklande mellan Söder och Gamla Stan. Om man sedan avlyser Munkbroleden som huvudgata skulle förutsättningarna för en trivsam miljö i området förbättras ytterligare. Bland annat kan då platsen framför Räntmästartrappan i fortsättningen bli mer attraktiv att vistas på.

Och tänk sedan om den anskrämliga tunnelbanebron mellan Slussen och Gamla Stan kan grävas ner. Den kommer annars att skämma ett nytt Slussen, oavsett vilket alternativ som väljs. Om det visar sig vara svårt att inom rimlig tid lösa frågan på detta sätt borde ett alternativ kunna vara att arbeta fram förslag till ombyggnad och design av tunnelbanebron så att den inte blir så störande.

Jag ser fram mot att om några år kunna beskåda ett nytt Slussen, mer tillgängligt, mindre trafikbelastat och mer inbjudande för samvaro och flanering.
Rolf L.