Från i måndags jobbar jag som kontorsservice på partidistriktet (s) i Göteborg på heltid. Jag slickar kuvert, skriver adresser, gör fräscht vid diskmaskinen, tar hand om post, hämtar tidningar, hjälper till med kopiering. Så småningom ska jag svara i telefon och skriva utskrifter. Jag har varit fotosättare på två tidningar i Malmö så jag kan skriva snabbt och jag längtar efter få göra så. Vi snackar politik och läser politik vid början av dagen, vid lunch, vid tre-kaffet. Kan det vara bättre?

Det är visserligen ett i-landsproblem men internet och telefon funkar inte privat. I dag är jag inloggad på minnesbibliotekets dator. Jag har inte jobbmejl än. Jag fick använda internetkafé på centralstationen. Det kostar 29 kronor för 1 ½ timme. I morgon ska reparatören komma.

I morgon är sista arbetsdagen för veckan. Jag har verkligen fått mitt drömjobb. Jag önskar verkligen arbetssökande detsamma. Jag vet vad det vill säga att vara arbetssökande. Ingen rast, ingen ro förrän arbetslösheten är minimerad till ett minimum. Det vill jag jobba med politiskt.

Jag har intervjuat Morgan Tsvangiray, har fått en sjätteplats på Vem Vet Mest, ordnat en språkexamen på Göteborgs universitet, skrivit en bok om Nordiska folkhögskolan i Genève. Nu är jag kontorsservice på socialdemokraterna i Göteborg. Jag har fått mitt genombrott och vid samma ålder som när Susann Boyle fick sitt genombrott i Britain´s Got Talent. Jag önskar alla deras genombrott, vad det nu vara må.