Mars månad har kommit. Det har gått 25 år sedan Olof Palme blev mördad. I november 1985 var jag på Scandinavium i Göteborg och såg honom tillsammans med Mikael Wiehe, Björn Afzelius, Eva Dahlgren, Joachim Thåström, för sista gången. Den 28 februari 1986 blev han skjuten på öppen gata och Lisbeths Palmes livskamrat sedan 32 år gick hädan. I går kväll var det ett minnesprogram i SVT2 - Lisbeth - där Lisbeth Palme och en av sönerna Palme blev intervjuade. Intervjun med Jonas Sima kretsade kring Lisbeth Palmes yrkesroll som psykolog och hennes liv med Olof Palme och sönerna på Rörstrandsgatan, Stockholm, och Vällingby. Vid tiden för mordet bodde de i Gamla Stan. Under gårdagen la Mona Sahlin en krans vid gravplatsen och hon påminde oss om att när hon var i Palestina så mindes man Olof Palme.

I går var det årsmöte för Göteborgs Socialdemokratiska Förening som är äldsta socialdemokratiska föreningen i Sverige med sina 125 år. Jag fick förtroendet att bli ledamot i styrelsen och det tackar jag ödmjukt för. Det blev mycket prat kring Olof Palme, om att demonstrera med Sven Wedén kontra demonstrera med Vietnams Moskvaambassadör, om hotellrummet på Rubinen, om delegationen från Lysekil som ville ha ScanRaff i Lysekil och kampen med Göteborg. Det var ett årsmöte i minnenas tecken, med danska smörrebröd, och en bister påminnelse om att kassören gick bort under julhelgen 2010.

I kväll ska Broderskap Göteborg ha konstituerande årsmöte och jag har igen fått förtroendet att suppleera styrelsen. Att få förtroende att representera sina partikamrater är ett ansvar som inte ska tas lätt på. När partikamrater tackar nej till uppdrag beror det på att man vill göra ett gott arbete.

25-27 mars är det kongress i Stockholm och Mona Sahlin kommer att lämna ordförandeskapet och den 25 mars väljer vi ny partiledare. Måtte vi välja vist.

Min nuvarande jobbcoachorganisation har förlorat en upphandling och jag har den här månaden på mig att ordna en praktikplats eller anställning innan en ny organisation tar vid den 1 april. Jag hoppas kunna bli administratör, assistent, hotellreceptionist. Jag har en akademisk examen i språk, jag har varit med i Vem Vet Mest, sjunger i grupp, är lojal för att jag jobbat som lokalvårdare i 11 år från och till och har jobbat som språklärare i Göteborgs Stad i 8 år från och till. Fortsätt kämpa, alla ni som befinner er utanför arbetsmarknaden, så även jag, det finns inget alternativ.